Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - luce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lúoe sf., ljus, [ljus]sken, dagsljus; dager [i
målning]; öppning; pupill; öga, syn; stort
spegelglas; #-»» del sole, solsken; chiaro
com* la — del sole, solklar ; dare 1.
mettere alla (in) —, bli förlöst med,
framföda ; (fig.) utgifva, publicera ; venire alla
—, födas ; utkomma [af trycketj ; komma i
dagen ; far la — su, förklara,
lucènte a., lysande, skinande; klar,
skinande. ljus.
lucentézza sf., glans, sken ; glans på tyg.
lacere vn., blänka, skina, skimra, glänsa,
lysa, stråla.
luoérna sf., [olje]lampa ; sken, glans,
skimmer; anföráre ; trehörnig hatt.
Lucèrna sf., (geogr.) Luzern,
lucernaio sm., [olje]lamptillverkare,
-handlande; -putsare.
lucernáta sf., lampa full med olja.
iucernése a., från Luzern,
lucernière sm., lampställning, Iampfot.
iucérta, lucèrtola sf., (zool.) ödla.
lucèrtolo sm., (slakt.) lårstycke,
lucertolóne sm., stor grön ödla.
lucheráre vn., ha ond uppsyn, se elak ut.
lucherino sm., (zool.) grönsiska.
lucia sf., (zool.) en sorts giftig orm, mindre
fin huggormen ; (äfv.) en sorts dans ; fare
la —, (fig.) åbäka sig.
Lucia sf., (np.) Lucia.
Luoláno sm., (np.) Lucianus.
lucidaménte adv., klart, ljust, tydligt ;
glänsande.
lucidaménto sm., glanskning, smorning med
blanksmörja; $ satinering, glanspressning;
kalkering.
lucidáre va., glans[k]a, borsta, göra blank
[om skodon]; glätta; pressa, ge glans åt
[kläde]; kalkera; (hand.) likvidera.
Iucida8cårpe sm., skoborstáre.
lucidazióne sf., se lucidaménto.
lucidézza sf., glans, glänsande, blankt
utseende; glatthet; (fig.) klarhet, reda,
redig-het.
luciditá sf., klarhet, reda. redighet.
lùcido a., glänsande, strålande, skinande,
lysande; blank, glatt; (fig.) klar, ljus,
redig. — sm., oljadt papper till kalkering;
glans, glanskning; fernissa;
glansknings-ämne; — [da scarpe, da stiva[i],
blanksmörja, -svärta; dare il — a, blanka, borsta,
göra blank,
lucifero sm., (astr.) morgonstjärnan ;
mörkrets furste. — a., ljusbringande ; lysande,
lucifugo a.. ljusskygg,
lucignóia, iucignola sf., (zool.) en sorts
giftig orm (se lucia).
lucignolo sm., [ljus-, lamp]veke.
lUCilfna sf., bergolja.
LÙCÌ0 sm., (hist.) Lucius.
IÙCÌO sm., (tosk.) kalkon,
lucráre va., förtjäna, vinna,
lucrativo a., indräktig, inbringande,
vinstgifvande, lönande.
Lucrézia sf., (hist.) Lukretia.
Lucrézio sm., (hist.) Lukretius.
lúcro sm., vinst, vinning,
lucrosaménte adv., indräktigt, pä ett
lönande sätt.
lucróso a., indräktig, lönande, vinstgifvande.
iucubráre va., göra nattarbete; sorgfälligt
utarbeta.
lucubrazióne sf., nattarbete, nattvak;
sorgfälligt utarbetande,
luculliano a., lukullisk.
LUCÙHo sm., (hist.) Lukullus.
lucumóne sm., högsta öfverhetsperson hos
etruskerna,
lúdere vn., leka, skämta,
ludibrio sm., skämt, gäckeri, hån, spe;
åtlöje; (fig.) lek-, kastboll,
ludificáre va., hána, förlöjliga,
ludimagistro sm., skolmästáre,
lódo sm., lek, spel; skämt.
IÙ8 sf., farsot; pest; pestsmitta ; röta ; odjur,
vidunder,
lúffo sm., hop, hög, virrvarr,
luganiga sf., (kok.) [hack]korf.
Lugáno sf., (geogr.) Lugano,
lugliático a., juli-; uva lugliatica, hvit vin-
drufva.
lóglio sm., juli.
lùgubre, lugübrea., dyster, bedröflig, hemsk.
IÙ1 pers. pron., honom; (ibi.) han; il ßglio
di —, hans son.
lui sm., (zool.) kungsfågel.
Luigi sm., (np.) Ludvig.
luigi sm., louisd’or.
Luigia sf., (np.) Lovisa.
Luigiána sf., (geogr.) Louisiana,
luissimo pron., han själf,
lumáca, lumáccia sf., (zool.) snigel [utan
hus] ; (fig.) sölkorf, sölare ; scala a —,
vindel-, spiraltrappa,
lumachélla, lumachétta sf., liten snigel ;
musselmarmor.
lumacóne sm., snigel; (fig.) lömsk, dolsk
människa.
lumáio sm., lykt-, lamptändare ; -tillverkare,
lúme sm., ljus, [ljus]sken; lampa ; tändt ljus;
upplysning; (poet.) öga, syn; (mål.) dager;
mönster, modell; föreskrift; insikt; dt
luna, månsken ; a questi lumi di luna, i
dessa [svåra] tider ; far — ad uno, lysa ngn;
non vedere —, vara förblindad [af lidelse];
tenere il —, bistå ngn, hjälpa till med ngt;
dare nei lumi, bli utom sig af vrede,
raseri; pigliáre —. hämta upplysningar,
lumeggiaménto sm., (mål.) fördelning af
skuggor o. dagrar,
lumeggiare va., ge riktig dager åt [en [-målning].-] {+mål-
ning].+}
lumicino sm., litet ljus; essere al —. ligga
på sitt yttersta; vara i svår nöd.
lumièra sf., fackla; ljuskrona; armstake;
klarhet, ljus, glans ; (äfv.) alunverk ; — d’un
cannone, tändhål.
luminára sf., illumination, eklärering.
iumináre sm., lysande himlakropp; (fig.)
mycket upplyst person,
luminária se abbadia.
luminéllo sm., rör för lampveken; fänghål.
luminosaménto adv., på ett lysande sätt;
klart.
luminositá sf., klarhet, ljus, sken, glans,
luminóso a., tøus, lysande; klar, skinande;
tydlig.
lúna sf., måne; månsken; (poet.) tid;
månad ; natt ; — nuova, nymåne ; — crescente,
ny; — scema i. calante, nedan; — piena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
