Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - N - Natano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Natáno sm., (np.) Natan,
natánte a., flytande; (zool.) sim-; occhi
natanti, smäktande Ögon.
natáre vn., simma; — fer Paria, flyga,
natatóia se abbadia.
natatóre sm., simmare,
natatória sf., sim-, badställe; fiskdamm,
natatório a., sim-.
nática sf., stuss ; le natiche, sätet, bakdelen.
natfo se abbadia.
nativaménte adv., medfödt.
nativitá sf., [Jesu] födelse ; (astron.) nativitet.
nativo a., bördig; födelse-, foster-; (min.)
gedigen; (fig.) medfödd,
náto I. a. o. pp. (af nascere), född; af
naturen ; — di buona famiglia, af god familj,
härkomst; — morto, dödfödd; essere —
calzato e vestito, vara född med
segerhuf-va, vara ett lyckans barn. — II. sm.,
nyfödd, barn, son.
natrfce sf., (zool.) en sorts vattenorm.
nátro sm., (kem.) natron,
nátta sf., torsk (barnsjukdom); spratt, puts.
natára sf., natur; väsen, slag, beskaffenhet,
sätt; böjelse; (anat.) könsdelar; di (per) —,
af naturen.
naturåle I. a., naturlig; natur-; medfödd;
oäkta, illegitim; okonstlad, otvungen,osökt;
la storia —, naturalhistorien. — II. sm.,
natur, skaplynne; beskaffenhet; naturliga
känslor, känsla; inföding; al —, efter
naturen, i naturlig storlek; stáre al —, stå
modell. — III. adv., se naturalmente.
naturalézza sf., naturlighet; naturliga
känslor, natur; böjelse; enkelt, okonstladt
väsen; con —, naturligt, pá naturligt sätt,
enkelt.
naturalismo sm., naturlighet, naturalism,
naturalista sm., naturforskare ; naturalist,
naturalitá sf., naturtillstånd, naturlighet;
e-genslcap af att vara inföding,
medborgarrätt.
naturalizzáre va., naturalisera, gifva
medborgar-, infödingsrätt; göra inhemsk; införa
[i landet], införlifva [med nationen, [-språket].-] {+språ-
ket].+}
naturalizzazióne sf., upptagande till
medborgare, naturaliserande, naturalisering,
naturalménte adv., af naturen; naturligt, på
naturligt sätt, [he[t] enkelt; naturligtvis;
öppet, rent ut.
naturánte a., verkande; natura —,
verkande orsak.
naturáto a., naturlig, medfödd; beskaffad,
naufragáro vn. t lida skeppsbrott, förlisa,
stranda.
naufrágio sm., skeppsbrott ; undergång, ruin.
náufrago sm., skeppsbruten,
naumachia sf., marinskådespel (hos
fornromarna).
nåus[e]a</b> sf., kväljning, äckel ; vämjelse ; aver
—, hafva kväljningar ; dare — ad uno,
muovere a —, väcka afsky hos ngn, ingifva
motvilja.
nauseabóndo a., äcklig, vämjelig.
nauseánte a., äcklig, vämjelig.
nauseáre va., väcka äckel, kvälja ; väcka
leda, afsky, ingifva motvilja. — si, känna
äckel, afsky,
náutica */.. navigation, sjövetenskap.
náutico a., nautisk, sjö-; scuola nautica,
navigationsskola ,
náuti IO sm., (zool.) skepparesnäcka,
naváie a., sjö-; skepps-, örlogs-; sjömans-;
till sjös, till vatten. — sm., £ docka,
navalèstro se navicellaio.
naváta sf., (ark.) skepp i en kyrka,
náve sf., skepp, fartyg; skepp i kyrka; —
mercantile, kofferdifartyg ; — corazzata,
pansarfartyg,
navicèlla sf., liten båt ; rökelsekar [i kyrkor];
la — di S. Pietro, den katolska kyrkan,
navicelláio sm., båtkarl, -föráre, -roddare,
navicelláta sf., båtlast,
navicéllo sm., liten båt; (fig.) lättsinnig
menniska ; slipad räf.
navicoláre a.,(anat.) båtformig.
navigábile a., segelbar,
navigabilitá sf., segelbarhet.
navigante sm. (a.), sjöfarande, sjöman ;
sjöfartsidkande,
navigáre vn., navigera, segla, fara till sjös;
(fig.) uppföra sig, bete sig, förhålla sig;
— nei bassi fondi, (fig.) fiska i grumligt
vatten.
navigatóre sm., sjöman, navigatör,
navigatório a., sjö-, sjöfarts-, seglings-,
navigazióne sf., segling, [sjö]resa;
navigering, navigation, seglation, sjöfart,
naviglio sm., flotta ; skepp, fartyg ; (i
Lombardiet:) vattningskanal,
navóne sm., (bot.) röfva, kålrot ; F dumbom.
Nazarèno sm., nazaré.
Nazarétto sf., (geogr.) Nazaret,
nazionále a., national, nationell, folk-;
inhemsk, inländsk ; stats-, krono-,
nazionalitá sf., nationalitet,
nazióne sf., nation, folk.
ne I. adv., däraf, af den; dess, deras;
därtill, -om, -ifrån ; sådan, några. — II. pron.
partikel, oss ; åt oss.
ne’ I. (sammandragning af non i [vero]/),
eller hur? icke sant? — II. sammandragn.
af nei, negli (se dessa ord),
nó konj., — ... —, hvarken... eller; icke
... ej heller ; — V uno — l’altro,
ingendera; — anche, icke ens.
neánche, neänco adv., icke ens.
nébbia sf., dimma, töcken ; moln, tjocka,
mist; (fig.) oklarhet ; imbottáre —, stå o.
gapa, gå o. dröna,
nebbiáccia sf., tjock dimma,
nebbióne sm., se föreg,
nebbióso a., mistig, töcknig, dimmig,
dimhöljd; (fig.) dunkel, oklar,
nebulósa sf., nebulosa,
nebulositá sf., lätt dimma ; oklarhet,
nebulóso a., molnbetäckt, -höljd, -diger,
mulen ; stella nebulosa, töckenstjärna.
Nèccáre sm., (geogr.) Neckar.
néccio sm., kaka af kastanjemjöl.
necessariaménte adv., nödvändigt,
oundgängligt, ovillkorligt ; oundvikligt, ofelbart,
necessário a., nödvändig, oundgänglig,
nödtorftig; erforderlig; omistlig, oumbärlig. —
sm., det nödvändiga, nödtorft ;
lifsuppe-hälle; hufvudsak, det hufvudsakliga;
kabinett, afträde.
necessitá sf., nödvändighet, nödtvång,
nödvändig sak ; nödtorft ; nöd, armod j nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
