Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - N - nerellino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nerellfno sm., liten svart fläck,
nerétto a., svartaktig, mörk.
nerézza sf., svarthet, svart färg, svärta,
nericcio, nerigno a., svartaktig,
néro I. a., svart, mörk; smutsig; (fig.)
mulen, dyster, svårmodig ; ond ; svart, nedrig;
f— come il carbone, kolsvart; il Mar Nero,
(geogr.) Svarta hafvet ; giorno sträng
fastedag. — II. sm., svart [färg], svärta ;
neger ; animale, benkol ; /— fumo,
kimrök ; «— d’avorio, elfenbenssvärta ; i neri,
de klerikale, reaktionära ; vestire a (di) <—,
vara svart-, sorgklädd; vedere tutto se
allt i svart,
nerofumo sm., kimrök.
Neróne sm., (hist.) Nero.
neroneria sf., grymhet,
neróme sm., se nerezza,
nerváta se nerbata.
nervatúra sf., (bot.) bladnerv; alla nerverna
i ett blad; (bokb.) bind på ryggen af en
bok.
nérveo a., nerv-,
nervigno a., kraftig, stark.
nérVO sm., nerv, känselsträng ; sena ; spant,
åder [i blad o. löf]; (fig.) kraft, styrka,
eftertryck, energi ; kärna, det väsentliga ; ur•
táre i nervi, dare ai nervi, göra nervös,
reta, irritera ; essere di buon vara
kraftig, kraftfull, stark ; avere i nervi» patire
di nervi, vara nervös, nervsvag.
nervosaménte adv., med kraft, styrka,
eftertryck.
nervositá sf., senighet ; nervöst tillstånd;
(fig.) kraft, styrka, eftertryck,
nervóso a., nerv-; senig ; kraftig, -full,
energisk.
nervùto se nerboruto.
nésci[o] a., okunnig, ovetande ; fare il mt,
ställa sig okunnig,
nèspola Sf, mispelfrukt; (fig.) slag, hugg,
släng; småsak, lappri; dare 1. appiccáre
nespole a, slå, piska upp.
nèspolo sm., (bot.) mispel,
nésso sm., sammanhang, enhet, [sam]band,
förbindelse, följd,
nessóno a. (pr.), ingen, [icke] någon,
nésto sm., ympkvist.
Nèstore sm., (hist.) Nestor; (fig.) gammal
vis o. erfaren man.
nettaménto adv., rent, renligt, snyggt;
tydligt, klart; rent ut, öppet, uppriktigt,
nettaménto sm., renhållning, rengöring;
rensning.
néttare sm., nektar, gudadryck; honung [i
blommor].
nettáre va., rengöra (skura, putsa, borsta,
städa, snygga, etc.), rensa; taga ut fläckar;
[upp]muddra [en brunn o. d.] ; rödja ur,
ren ; rena, göra ren. — vn., begifva sig
bort. /~si, göra sig ren, snygg, tvätta sig.
nettário m., (bot.) honungshus.
nettatura sf., se nettamento.
nettézza sf., renhet, snygghet; redlighet;
reda, klarhet, tydlighet,
nétto I. a., ren, snygg; obefläckad ; klar,
oblandad ; fri ; ograverad, skuldíri,
skuldlös ; netto
J ; benefìcio /—, (hand.) [-nettovinst; prodotto <—, nettobehållning; al #—,
netto i mettere in <•, renskrifva. — II.
adv., rent ut, Öppet; klart, tydligt; to~
gliere 1. portáre via di /—, taga bort, taga
af i ett tag, med ens.
nettúnico a., (geol.) neptunisk.
Nettóno sm., (myt.) Neptunus,
neutrale a., neutral,
neutralitá sf., neutralitet; opartiskhet,
neutralizzáre va., neutralisera; upphäfva
[verkan af], motverka, göra oskadlig,
overksam. /~si, neutralisera, upphäfva hvarandra,
neutralizzazióne sf., neutralisering;
förklarande för neutral; neutralitetstraktat,
neutraiménte adv., neutralt, såsorn neutrum,
nèutro a., neutral ; könlös ; intransitiv. sm.,
neutrum.
neváio sm., neváta fsf., snöfall ;
vinterlandskap.
nevato a., afkyld med snö (is), iskyld ;
snöig ; (fig.) snöhvit,
néve sf., snö; snöhvit färg, hvithet; grått,
hvitt hår; bianco come la .—, snöhvit;
fare, giuocáre alla <—, kasta snöboll,
nevicáre vn., snöa. — va., beströ,
nevicáta sf., se nevaio.
nevicóso a., snöig, snöbetäckt, snöhöljd;
snö-.
nevischia sf., nevischio sm., fint hagel,
trindsnö, yrväder,
nevóso a., snöig, snö-. — sm., «snömånad»
(i franska republikens kalender),
nevralgia sf., (läk.) nevralgi, nervvärk.
nevrósl sf., iläk.) nervsjukdom,
nevvéro adv., icke sant?
Niagára sm., (geogr.) Niagara,
nibbio sm., (zool.) glada ; nuovo dumbom,
får, åsna.
nicchia sf., nisch ; se äfv. nicchio.
nicchiare vn., stöna» klaga, jämra sig; vara
obeslutsam, dröja, tveka,
nicchio sm., mussla; (anat.) örrnussla; tre-
hörnig hatt.
Niccoló, Niccolo sm., (np.) Nikolaus, Nikias,
Nils.
nichèlio sm., nickel (metall),
nichel... se nikel...
nichilismo sm., nihilism,
nichilista sm. (a.), nihilist, -isk.
nickel m. fl., se nikel, etc.
Ni Cól a se Niccoló.
nicotina sf., nikotin,
nicoziána sf., tobak,
nidáta se abbadia.
nidiáce a., som tages från boet (om en
fågelunge); (fig.) enfaldig, våpig.
nidiáta sf., kull; bo fullt med ungar; hop,
mängd.
nidificáre vn., bygga bo ; ligga på sina ägg;
rufva ; bo, slå ned sina bopålar,
nido sm., [fågel]bo, näste; (fig.) krypin, vrå ;
boning, tillhåll ; /— di briganti, röfvarhåla ;
a ogni uccello suo /— è bello, egen härd är
pengar värd.
nidoróso a., (läk.) som luktar 1. smakar bränd,
svedd 1. af ruttna ägg.
niegáre se abbadia.
niégo sm., vägran, afslag,
niellággio sm., konsten att niellerá;
guiilo-chering.
niellare va. o. vn., (guldsm.) niellerá;
gull-locherá.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
