Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - romaico ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romáloo a., nygrekisk. — sm„ nygrekiska[n].
romaioláta sf., en slef full.
ramaiuólo sm., [koks]slef.
romanaménte adv., på romerskt vis.
romanésco a., nyromersk.
Romania se abbadia.
romanismo sm., romanska språket; romerskt
dialektord.
romanista sm., romanist,
románo a., romersk. — sm., romare; pyn-
dare, besman.
Románo sm., (np.) Romanos,
romantlcaménte adv., romantiskt,
romanticismo sm., [ny]romantik.
romántico a., romantisk ; romanesk,
romanlik, roman-. — sm., romantiker,
románza sf., romans, visa.
romanzatóre se abbadia.
romanzescaménte adv., romantiskt,
romanzésco se romantico.
romanzétto sm., liten roman,
romanzière sm., romanförfattáre,
romanzlna sf., straffpredikan,
románzo sm., roman. — a., romansk,
rómba sf., ihållande ljud af klockringning;
doft buller, mullrande; dån, gny; slunga,
rombánte a., ljudande, ljudlig, dånande,
mullrande &c.
rombáre vn., mullra, gny; bullra, dána,
ljuda, surra, sorla, hvina; susa [för öronenj.
rombázzo sm., buller, dån ; gran — e poca
lana, (fig.) mycket väsen för ingenting,
rómbo sm., surr[ande] ; doft ljud, dån, gny,
mullrande ; [öron]susning ; (geom.) romb;
(zool.) piggvar, stenbutta ; (naut.)
kompassstreck ( = ii® 15’) ; kurs.
romboidále a., (geom.) romboidisk.
rombóide sm., (geom.) romboid; (anat.)
ryggmuskel,
rómbola sf., slunga,
romèo sm., pilgrim, romfaráre.
Romèo sm., (np.) Romeo.
Romélia sf., (geogr ) Rumilien.
rómice sf., o. sm., (bot.) Rumex Patientia.
romitággio sm., eremithydda; eremitlif,
romltico se abbadia.
romito a., ensam [liggande, boende, etc.J,
enstaka; enslig, ödslig. —sm., eremit,
enstöring.
romitóio, romitör[i]o</b> sm., eremithydda;
enslig ort.
Rómolo sm., (hist.) Romulus.
romóre sm., buller, larm, dån, stoj, oväsen,
sorl; (fig.) tumult, slagsmål, upplopp,
uppresning, uppror ; jäsning ; uppseende ;
rykte ; far 1. levar —, göra, föra [o]väsen ;
bullra, väsnas, husera; (fig.) väcka
uppseende ; menar —, föra väsen ; levarsi a —,
göra uppror,
romoreggiaménto sm., buller, sorl, dån,
larm, gny.
romoreggiánte a., bullrande, larmande,
bullersam.
romoreggiáre vn., bullra, väsnas, göra, föra
[o]väsen; mullra, dána, larma, gny, sorla,
romorfo sm., buller, mullrande, dån, gny,
larm, brus.
romoróso a., bullersam, högljudd, brusande,
stojande, bullrande, larmande; braskande;
lafflasd».
rompénte sm., klippa, skar.
rómpere I. va., [af-, upp-, sönder]bryta. -slå,
bräcka; bryta a.: spränga (äfv. &); rifva
upp, förstöra, krossa; (fig.) [af]bryta,
hejda, hämma, förhindra, störa, afvärja,
omintetgöra, slå upp, uppsäga; uttrötta; —
le parole in bocca ad uno, afbryta ngn,
falla ngn i talet ; — la guerra, börja krig;
— Caria, klyfva luften ; — la terra, (agr.)
upptaga jorden ur linda ; — la testa, göra
yr i hufvudet; (fig.) uttrötta, -tråka; —
le scatole a, F uttrötta, tråka ut; — il
ghiaccio, (fig.) bryta isen, göra förstasteget
[till förlikning]. — II. vn., bryta [med ngn,
med hvarandra], slå upp, bli oense, stöta
sig; bil uppbragt; — in pianto, brista ut
i tårar; — in mare, stranda» förlisa, ~si,
brytas [af, etc.], gå af, brista; gå sönder,
i stycken ; bryta sig (om vågor); blifva
töcknig, mulen, mulna; — il collo, bryta
hal-sen af sig.
rompicápo sm. (i pl. lika), tråkighet,
ledsamhet, bråk; hufvudbry,
rompicóllo sm., halsbrytande ställe, brant;
farligt företag; skälm, lufver, filur; a —,
blindvis, oförväget,
rompighiáccio sm., isbrytáre,
rompiménto sm., brytning &c.; skeppsbrott;
(fig.) brytning, öfverträdelse; oenighet; —
di tasche. F tråk[ighet], bråk ; — del mare.
bränning.
rompinóoi, rompinoooiuóle sm., nötknap-
pare.
r0mpl80át0le, rompistiváll sm., f odräglig,
tråkig, outhärdlig person,
rompitésta se rompicapo.
rompitóre sm., en som bryter [mot lagen];
— di strade, stråtröfvare,
rónca sf., trädgårdsknif.
roncáre va., (trädg.) [af]kvista; rensa från
ogräs.
ronchétta sf., liten trädgårdsknif.
rónchio sm., knöl, knut [i trä],
ronchióso, ronchiüto a., skroflig, knölig,
kvistig.
roncigliáre va., taga fast med [båts]hake,
haka fast i.
ronciglio sm., båtshake, hake, krok.
ronoiuto a., krokig, krökt,
rónco sm., krokknif. skära; återvändsgränd,
róncola se abbadia.
roncoláre se abbadia.
roncoláta sf., hugg, tag med trädgårdsknif.
róncolo sm., (trädg.) putsknif.
roncolóne, roncóne sm., krokknif, skära,
rónda sf., ⚓ rund, rond, patrull; andare in
—, far la —, gå [laget] rundt,
rondáre vn., ⚓ göra rund[en],
róndine sf., [o. sm.], rondinélla sf., svala;
flygfisk; coda di —, 0 sval-, laxstjärt (ett
slags lack); p frack; una — non fa
primavera, en fluga gör ingen sommar ; pesce
—, — di mare, flygfisk,
rondinino, rondinótto sm., svalunge.
rondó sm., (mus.) rondo,
rondóne sm., tornsvala; andare di —, ha
gynnsam vind; gå efter önskan,
ronzáre vn., surra, brumma; stryka, ströfva
omkring, gå o. drifva,
ronzlnánte sm., hästkrake, skinkmärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
