Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sbarattare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mettere (porre) a —, (fig.) utsätta för säker
fara.
sbarattáre va., bringa i oordning; jaga på
flykten.
sbarazzáre va., befria, rödja ren ; (fig.)
göra iri, lös, ledig, befria, ~si, göra sig
lös o. ledig, befria sig (di från),
sbarazzináta sf., lättsinnigt streck,
skälmstycke.
sbarazzino sm., odåga, lättsinnig ung man.
sbarbagiiáre vn., råka i raseri, rasa.
8barbáre va., upp-, bortrycka, -taga, -skära,
afputsa, jämna; utrota; (fig.) vinna, ernå;
raka.
sbarbatéllo sm., ung glop, spoling,
sbarbáto fp. (a.), afputsad, bortskuren;
rakad, skägglös.
sbarbazzáta sf., [tvär] ryckning [på tyge[n];
(fig.) förebråelse, skrapa,
sbarbicaménto sm., uppryckande &c.
sbarbicáre va., bort-, upprycka med
rötterna ; utrota.
sbarcáre va., ⚓ lossa, urlasta; landsätta.
— vn. o. ~si, debarkera, land[stig]a; (äfv.)
stiga ur vagnen.
Sbarcatóio sm., landningsbrygga ; -plats.
Sbárco sm., i, lossning; landsättning;
landstigning ; landningsplats,
sbardelláre va., inöfva, -rida [hästar] ; (fig.)
offentliggöra, utbasuna,
sbardellataménte adv., omåttligt,
öfvermåttan, i högsta grad lättsinnigt.
8bardellát0 a., oerhörd, ytterst stor.
sbardellatúra sf., inöfning, dressyr; första
lärotid, -år.
sbárra sf., stång; bom, balk; streck; [tvär-]
slå ; svängel ; spilt-, slagbom; stängsel,
skrank ; (mus.) takt-, reprisstreck ; (herald.)
genbalk ; (fig.) hinder, gräns,
sbarraménto sm., tillbommande, spärrande
&c.; stängsel.
8barráre va., tillbomma, -stänga, förrigla,
spärra, dämma; stänga [vägen]; förskansa,
spärra med barrikader ; frånskjuta rigel,
bom från ; öppna [på vid gafvel], spärra upp.
8barráta sf., barrikad.
8bårr0 sm., skrank, slagbom, stängsel;
hinder; larm.
8basoffiáre vn., frossa, äta omåttligt.
8bassamént0 sm., sänkning; sjunkning,
[pris]fall.
sbassáre va., [ned]sänka ; göra lägre, ~si,
luta sig ned, böja sig.
8 b ås SO se ribasso.
8bassoffiáre se sbasoffiáre.
sbatacchiáre va., prygla, gifva käpprapp;
slå; kasta, slunga ; skaka, kasta hit o. dit;
plåga. —8 i, kasta sig hit o. dit, häftigt
uppröras.
sbatacchio, sbatácchio sm., [ständigt]
slående, slag; skakande.
8battagliáre vn., ringa af alla krafter, med
full svängning.
Sbáttere I. va., skaka, ruska [på, af], runka
[på] ; sätta i rörelse, i svängning; slå, bulta
[på], kasta [mot], röra om, ihop, vispa ;
afdraga, af-, frånräkna; plåga; afvärja [ett
slag] ; undvika ; — il dente, skaka
tänderna. — II. vn., slå. ~si, häftigt röra sig,
kasta sig af o. an ; oroa sig.
sbattezzáre va., förmå att afsäga sig sitt
dö-pelseförbund ; ändra ngns dopnamn, döpa
om. ~si, byta om religion; ändra sitt
dopnamn; (fig.) bli ursinnig, rasande.
Sbattiménto sm., slående, slag; skakning;
vispning &c.; (mål.) skuggprojektion.
Sbattuto a. o. kastad, slungad [hit o.
dit]; skakad; omrörd, vispad; (fig.)
nedslagen, modfälld; ängslig; blek, medtagen;
uova sbattute, (kok.) snömos, äggkräin ;
occhi sbattuti, med blå ringar under
ögonen.
sbauláre va., taga fram ur kappsäcken,
sbaváre va., (gjut.) taga bort ojämnhet på
ytan af gjutgods. — vn., dregla; fradgas,
sbavatura sf., dregel, fradga (spott);
snäck-slem; ludenhet på silkeskokonger; (gjut.)
gjutrand, -söm ; (boktr.) suddigt tryck
(fläck).
sbavazzáre va., dregla ned, nedsmutsa med
dregel. — vn., dregla.
8beffamént0 sm., gyckel, skämt, hån.
8beffáre va., förhána, drifva med, gyckla,
skämta med.
sbeffeggiaménto, sbeffeggiáre se sbeffa-
mento, sbeffare.
sbeffeggiatóre sm., skämtáre, spefågel,
sbeilicársi vr., komma naflen att spricka på
sig; — dalle (delle) risa, (fig.) spricka af
skratt.
sbendáre va., taga bindel, förband af.
sbèrcia^/"., stackare, klåpare (särskildt i spel),
eherciáre vn., skjuta bom; p skrika, gasta,
slamra.
sberieffáre va., gifva en skråma, såra i
ansiktet; förhána, begabba, gäcka, bele,
trotsa, grina åt, strunta i.
sberlèffo, sberlèffo sm., skråma, ärr [i [-ansiktet[-] {+an-
siktet]+} ; åtbörd af förakt, grimas, grin ; fare
— a, gäcka, bele.
sberrettáre vn. o. ~si, taga af sig hatten
[för], hälsa [på],
sberrettåta Sf, hattaftagning, hälsning;
bugning.
sbertáre, sberteggiáre va., förhána,
begabba, drifva gäck med.
8bért0 sm., hån, skämt.
8bertucciáre va., [ti[l]skrynkla ; illa tilltyga,
fara illa med; (fig.) misshandla, illa
behandla, bemöta,
sbevazzaménto sm., rumlande; rummel,
sbevazzáre vn., supa, rumla, pimpla, dricka
omåttligt.
8bevazzatóre sm., storsupare, rumlare,
fyllbult.
sbevucchiáre vn., dricka smått, smutta.
sbiadáto a., ljusblå ; urblekt ; ljus, blek, matt
(ora färg).
Sbiadire vn., blekas ur, bli urblekt, förlora
färgen.
sbiadito a., urblekt ; matt, blek, dunkel,
sbiancare vn., hvitna, blekna, blekas,
sbiasciatóra sf., fel i väfnad.
Sbiaváto a., urblekt; matt, blek.
8bicchieráre vn., [ut]sälja vin i minut.
8biecaménte adv., snedt, på tvären,
sbiecáre vn., gå snedt, luta, vara sned. —
va., snegla, titta snedt på; luta, sätta på
sned.
sbiéco sned, krokig-, vriden, skef; a <—,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
