Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sbraitare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sbraitáre vn., skrika, »gasta» ; fara ut
(contro mot),
sbraitóne sm., skrikhals,
sbramáre va., mätta, göra mätt;
tillfredsställa. ~si, äta sig mätt, bli mätt,
tillfredsställa sin hunger; taga bort lusten.
. sbranaménto sm., sönderrifvande &c.
sbranáre va., rifva, slita sönder, i stycken;
sarga [sönder] ; (fig.) förtala, taga heder o.
ära från ngn.
sbrancaménto sm., afskiljande [från [-hjorden];-] {+hjor-
den];+} kvistande, kvistning.
sbrancáre va., [af]skilja, söndra från
hjorden; [af]kvista, afbryta grenar på;
stympa, förstöra ; förströ, ~si, skilja sig,
söndra sig [från hjorden, (fig.) från [-sällskapet].-] {+sällska-
pet].+}
sbrandelláre va., slita i stycken, i trasor,
sönderrifva, -trasa; förstöra, bringa på
förfall. —Si, falla sönder, i bitar; råka i
(komma på) obestånd, förfall,
sbráno sm., sönderrifvande ; trasa ; sår;
dråpslag.
Sbrattáre va., göra ren, rengöra; befria från
hinder, rödja ren ; — il paese, rymma fältet.
8brattåta sf., rengöring,
sbrótto sm., rengöring ; undanrödjande,
lediggörande ; dare lo — a, förjaga,
sbravazzáre vn., skryta, skräfla, skrodera,
vara stor i orden,
sbravazzáta sf., skryt, skräfvel.
sbravazzóne sm., storskrytáre,
sbreccáre va., kantstöta, bryta ett stycke
ur. göra hak i.
sbregáccia sf., skvallersyster.
8brendoláre vn., hänga ned.
sbrèndoli sm. pl., trasor.
8brend0lóna Sf., liderlig kvinna,
sbrendolóne sm., lymmel, slyngel,
sbróscia sf., förebråelse,
sbricconeggiáre vn., skoja, stjäla, lefva som
en lösdrifvare, lefva i utsväfningar.
Sbricio a., eländig, usel, ömklig.
Sbriciolaménto sm., söndersmulning &c.
8bricioláre va., sönderkrossa, -mala, -stöta,
•smula; ha sönder i små bitar,
sbriciolatúra sf., söndersmulning &c.; smula,
sbrigaménto sm., expedierande, uträttande
&c.
sbrigáre va., skyndsamt afgöra, uträtta,
bringa till slut, påskynda, ~si, skynda
sig; uträtta sina ärenden, göra sig fri o.
ledig, befria sig (di från),
sbrigataménte adv., i hast.
sbrigativo a., expedit, flink, rask;
påskyndande ; snabbt verkande.
8brigliáre va., afbetsla; rycka på tygeln;
befria.
sbrigliáta sf., [tvär] ryckning på tygeln;
(fig.) skrapa.
Sbrigliáto pp. (a.), afbetslad, utan betsel;
fri, lös, ledig; (fig.) tygellös, utsväfvande,
häftig, våldsam,
sbrindelláre vn., skaka[s], sitta ostadigt,
löst, röra sig. — va., sönderslita, -trasa.
Sbroccáre va., rengöra [silke] ; se äfven
sbrucáre.
sbroocatúra sf., rengöring [af silke]; florett-,
flocksilke.
sbróooo sm., florett-, floclcsilke; 0 stor syl.
sbroccolare va., [af]beta, gnaga bladen [af
träden].
sbrogliare va., [ut]reda, ordna ; befria, rödja
ren. ~si, befria sig, göra sig kvitt; [-[lyckas[-] {+[lyc-
kas]+} komma ifrån spelet, rädda sig ur
klämman.
8bróscÌa Sf, mycket klen buljong; slask,
skval (om supanmat) ; svagt kaffe 1. te.
sbrucare va., bläda, aflöfva.
Sbruffare va., spruta [med munnen], slå
[vatten, o. d.] öfver, på; beströ.
Sbróffo sm., skvätt [af vatten, o. d.], som
sprutas öfver 1. på ngt; mutor,
sbucáre vn., komma fram, krypa fram ur
ett hål, & ur ett bakhåll. — va., taga
(jaga) ur hålet, nästet, draga fram.
sbucchíáre vn., halka, glida, slinta,
sbucciafatfche sm., latmask,
sbucciaménto sm., skalning &c.
sbucciáre va., [afjskala, afbarka; taga af
skalet; [bort]rensa, -plocka; (fig.) kunna
en smula, förstå ngt litet [ett språk]. — vn.,
undvika, komma ifrån, draga sig ur spelet,
~si, afskalas, skala af sig ; släppa till
skinnet.
sbucciatúra sf., skalning &c.; skråma,
sbuccióne se abbadia.
sbudellaménto sm., uppskärning af magen
&c.
sbudelláre va., skära upp (upprista) magen
på; rycka ut inälfvorna ur; döda.
sbuffante a., flämtande, flåsande; fnysande
af vrede, ond.
sbuffáre va., fnysa [af ilska]; skumma af
vrede; prusta.
sbúffo sm., fnysning; se äfv. sbruffo.
sbugiardáre va., beslå med osanning,
sbúlimo sm., (läk.) ätsjuka.
Sbullettare va., taga bort småspikar, nubbar
från. — vn., (mur.) bilda sig små hål i
rappningen,
sbullettatúra sf., litet hål [i rappning].
8burráre va., skumma [grädden af],
sburráto pp. (a.), skummad, skum-,
sbuzzáre va., skära upp (upprista) magen
på ; rensa [fisk] ; (fig.) öppna [ett bref o. d.].
scábbia sf., (läk.) skabb,
scabbiósa sf., (bot.) vadd.
scabbióso a., skabbig.
scablno sm., skabin (rådman, magistrats-
person),
scabrézza se scabrositá.
SCåbro a., skroflig, knagglig; kinkig,
kvistig ; svår.
scabrositá sf., skroflighet &c.; stor svårighet,
scabróso a., skroflig, knagglig; kinkig,
kvistig, svår; farlig,
scacazzaménto sm., diarré.
8cacazzáre vn., P hafva utsot, diarré,
scaccáre vn., spela schack.
SCaccáto a., rutad, rutig [som ett [-schack-bräde].-] {+schack-
bräde].+}
scaccheggiáre se scaccáre.
scácchi sm. pl., schackspel, -pjeser; a —,
rutad, rutig; se äfv. scacco.
scacchière, scacchièra sm., schack-,
dambräde ; skattkammare; cancelliere dello —,
finansminister [i England],
soacciaménto sm., ut-, för-, bortdrifvande,
-jagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
