Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scalo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SCälo sm., kaj, skeppsbro; (järnv.) plattform,
perrong; landningsplats; hamn; bangård,
scalógno sm., (bot.) schalottenlök; en sorts
fikon.
scalóne sm., stor, bred trappa.
8Calpelláre va., ciselera, mejsla, gravera.
8calpellatára sf.. ciselering ; drifvet arbete,
scalpellino sm., liten mejsel, huggjärn;
stenhuggare.
scalpéllo sm., hugg-, skarpmejsel, huggjärn;
(kir.) dissektionsknif, skalpeli; (fig.)
bildhuggare; — a sgorbia, a doccia, håljärn,
-mejsel.
8Calpicciaménto sm., söndertrampande &c.
8Calpicciáre va., ned-, sönder-, tilltrampa,
trampa under fötterna; misshandla. —vn.,
stampa (med fötterna]; skrapa med
fötterna.
scalpiccio, scalpiccio sm., stampande,
stampning &c.; ständigt skrapande med fötterna.
8Calpitaménto sm., stampande, stampning,
scalpitare se abbadia.
scalpitio se abbadia.
scalpóre sm., klagan, jämmer; buller, larm;
smärta, plåga ; menar —, göra, föra [-[o]vä-sen-] {+[o]vä-
sen+} ; bullra, väsnas ; gallskrika ’,far —, göra
skada.
Bcaltraménte adv., slugt &c.
scaltrézza sf., slughet &c. (se scaltro).
8caltriménto sm., se föreg,
scaltrire va., lära hyfsning, folkvett; bibringa
hyfsning, världsvana, etc.
scaltrito a. o. pp., slug, listig, slipad.
SCáltro a., slug, listig, slipad, förslagen,
fintlig.
scalzacáne, scalzagátto sm., prackare,
niding, usling,
scalzaménto sm., jordens uppgräfning kring
rötterna på träd och vinstockar &c.
scalzáre va., taga skor 1. strumpor af;
(trädg.) kring-, undergräfva, taga bort jord
omkring stammen af ett träd ; lossa köttet
omkring [tänder]; (fig.) undergräfva,
-minera ; öfvertala, ~si, taga af sig på
fötterna.
8Calzatóio sm., instrument att lossa
tandköttet från en tand.
scalzatóra sf., se scalzamento; grop.
8Cålz0 I a., utan skor 1. strumpor; barfota[d];
(fig.) fattig, stackars, eländig ; monaco —,
barfotamunk. — II. sm., tiggare, stackare,
trashank, barfotalasse,
scamatáre va., slå med spö, piska, viska
af.
scamatino sm., en som piskar kläder,
scamato sm., spö, rotting,
scambiaménto sm., [ut]byte-, omändring;
misstag, fel.
scambiare va., [ut-, bort]byta; byta bort,
förväxla; (jur-) förvandla, [-]mildra;
misstaga sig; — uno per un altro, taga ugn
för ngn annan; — le carte in mano a,
(fig.) blanda bort korten för, föra bakom
ljuset, lura.
8cambiettáre vn., skutta, hoppa, göra
krumsprång.
scambiétto sm., krumsprång,
scambiévole a., ömsesidig, reciprok ; växel-,
scambievolézza sf., ömsesidigrhet,
växelverkan, växelförhållande.
scambievolménte adv., ömsesidigt,
inbördes.
80åmbi0 sm., [ut]byte; utväxling;
missförstånd ; ställföreträdare ; (järnv.) växel ;
libero —, frihandel; in iscambio [di],
istället [för], i utbyte; däremot; pigliáre in
iscambio, misstaga sig, taga fel, miste,
scambista sm.; libero —, frihandlare.
8camiciáre va., taga skjortan af. — vn.,
vara i skjortärmarna, ~si, kläda af sig i
skjortan.
scamiciáto a. o. PP„ utan skjorta; i bara
skjortan (linnet), i skjortärmarna; half-,
o-klädd ; (fig.) oanständig, oskicklig ; (ss.
subst.:) uno —, en revolutionsman.
scammónio sm., scamonèa fsf., (farm.)
scammonium.
scamosciare va., ø sämska, garfva,
scamosciatóre sm., ø sämskmakare,
-garf-vare.
scampafórca sm., galgfågel.
scampagnáre vn., göra en utflykt till
landet, en lustresa ut i det gröna,
seampagnáta sf., utflykt, -färd, lustresa,
scampaménto sm., räddning; flykt,
scampanáre vn., [ringa o.] pingla, jämt
ringa, stormringa,
scampanáta sf., starkt, häftigt ringande,
pinglande &c.
scampanelláre vn., [ringa o.] pingla, ringa
af alla krafter,
scampanelláta sf., häftig ringning.
Scampanio sm., se scampanata.
scampáre va., rädda, frälsa ; skydda,
bevara; undvika; skona, spara. — vn., komma
undan, rädda sig, bli räddad; scamparla
[bel[a], slippa undan, komma helskinnad
ur faran.
SCámpo sm., räddning, frälsning; flykt;
undanflykt; via di —, utväg.
Scámpolo sm., stuf[bit] ; mönster; återstod,
rest, kvarlefva.
scamúzzolo sm., smula, grand, litet stycke,
scanagliare vn., bära sig åt som pack. ~si,
öfverösa hvarandra med skällsord,
scanaláre va., ⚙ reflla, urgröpa. — vn.,
komma ut ur kanalen; (fig.) lossna från
urholkningen, rännan,
scanalatúra sf., reffling, reffla, fåra.
scancellábile a., som kan utplånas,
scancellaménto sm., utplånande &c.;
utstruket ställe; (teol.) förlåtelse,
scancelláre va., utplána, -stryka, [-]radera.
scanceilatúra sf., se scancellamento.
scandagliáre va., loda, pejla; (fig.)
undersöka, utforska, -leta, -röna, rannsaka,
scandáglio sm., [sänk]lod; lödning, pejling;
undersökning, beräkning.
8candalezzáre, scandalizzáre va., väcka
förargelse, anstöt hos, skandalisera, ~si,
taga anstöt, förargas,
scandalizzatóre sm., en som väcker anstöt.
8Cändalo sm., förargelse, anstöt ; skandal ;
skam, vanära; pietra di (dello) —,
stötesten; förargelseklippa; dare — a, väcka
anstöt hos, skandalisera.
8candalosaménte adv., skandalöst,
scandalóso a., förargelseväckande,
anstötlig, skandalös, skamlig-, skamfull.
scandélla sf., (agr.) spelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
