Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sgufare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sgufáre va., göra narr af, drifva [gyckel]
med.
sguinzagliáre va., lössläppa, -koppla [-[hundar];-] {+[hun-
dar];+} (fig.) hetsa, reta, drifva på.
eguisciáre se följ.
8guiz2áre vn., spritta, sprattla; simma;
glida, halka ur händerna; (fig.) komma,
slippa undan, undslippa,
sgusciáre va., sprita, [af]skala; knäcka,
krossa [skalet på]. — vn., fly bort, undan,
sin kos; slingra sig undan, undslippa.
•gä8Ci0 sm., ø håljärn, -mejsel ; (ark.)
ploglist; inhuggning, -skärning.
SÌ I. pr., [åt, ti[l] sig, hvarandra ; man ; —
dice, man säger, det säges; mi — dice,
man säger mig, det säges mig. — II. sm.,
(mus.) h; — bimolle, hess; — diesis, hiss.
8) I. sm., ja[ord]; jakande svär; dire il gran
—, F gifta sig. — II. adv., ja ; jo ; dire
di —, svara ja ; ma —, jo visst ; ma — che,
ja (uttrycker hot). — III. konj. (adv.), så;
[så]som, liksom; till dess att, förr än; —
... —, såväl ... som ; vare sig ... eller ; e
— e —, likväl, det oaktadt; — come, så
snart som; e — che, se eppure: — e no,
uno —, uno no, una volta —, una volta
no. tur-, växel-, ömsevis, ömsom ; un giorno
—, un giorno no, hvarannan dag ; il paese
del —, det land, där si ljuder (Italien).
Sia interj., må vara,
siamése a. (sm.), siames[isk].
Slbari sf., (gam. geogr.) Sybaris.
Sibarita sm., (fig.) sybarit, vekling,
sibaritico a., sybaritisk, veklig.
Sibèria sf., (geogr.) Sibirien.
Siberino a., siberisk, sibirisk.
8ibilánte a. (sf), hväsande, hväsljud.
Sibilare vn., hvissla, blåsa; hväsa; hvina.—
va., egga, reta.
Sibilio sm., lång, utdragen hvissling,
hväs-ning.
sibilla sf., sibylla, spákvinna, sierska.
Sibillino a., sibyllinsk.
sibillóne stn.. en som hviskar, tisslar o. tass-
lar; uppviglare, anstiftáre.
Sibilo sm., hvissling, hväsning, hvinande.
Sicário sm., [lejd] lönmördare.
Sicchè konj. (adv.), så att; därföre; —i F
nåå! nå väl? än sen?
slcciolo se abbadia.
Siccitá sf., torrhet, torka.
Siccóme konj., så snart som; eftersom; som
om.
Sicilia sf., (geogr.) Sicilien.
siciliáno a., siciliansk. — sm., inbyggare på
Sicilien.
Siclo sm., (bibi.) sikel.
Sicofánte sm., sykofant, »fikonfiskal» ;
angif-vare.
sicomóro sm., (bot.) sykomor.
SfcUli sm. pl., (hist.) sikuler.
sicumèra sf., prakt, pomp, ståt; själftillräck-
lighet, dryghet, högdragenhet.
Sicuraménte adv., tryggt, säkert, visst;
säkerligen, sannerligen, visserligen,
eicuránza se fcij.
Sicurézza sf., säkerhet, trygghet; lugn;
ledighet, säkerhet, skicklighet, visshet;
tillförsikt, tillit, fasthet ; fast öfvertygelse,
skyddsvärn; valvola di —, säkerhetsven-
til ; la pubblica —, den allmänna
säkerheten; polisen; polisstyrelsen; guardia di
pubblica —, poliskonstapel; zolfanelli di
—, säkerhetständstickor.
8ÌCÙro I. a., säker, trygg; pålitlig,
tillförlitlig; viss; lugn; djärf, modig. — II. adv.,
helt säkert, säkerligen, bestämdt ; ja, jo
visst; di (del) —, säkert, med ali säkerhet,
— III. sm., säkert, tryggt ställe ; stáre
(essere) al —, vara i säkerhet ; vara i säkert
förvar (fängelse) ; porre al 1. in —, bringa
i säkerhet; andare al (sul) —, handla utan
fruktan ; gå försiktigt tillväga.
8ÌCUrtá sf., säkerhet, trygghet; lugn;
försäkran, löfte, ord; säkerhet, borgen;
förtroende, tillförsikt; fare — per, gå i borgen
för; fare a —, se fare a fidanza; — fuoco
(sm.), brandförsäkringsbolag.
8ideråle, sidèreo a., (astron.) siderisk,
side-ral, stjärn-.
siderotecnia, siderurgia sf., kunskapen om
järntillverkning.
Sidóne sf., (gam. geogr.) Sidon.
Sidro sm., cider, äppelvin.
Siéna sf., (geogr.) stad i Toskana.
sienlte sf., (miner.) syenit (en stenart).
siepáre va., omgifva med häckar,
omgär-da.
sièpe sf., häck, inhägnad; (fig.) hinder;
tenere uno a —, bringa ngn till förnuft.
Sièro sm., (fysiol.) serum, blodvatten ; vassla.
sierositá sf., (fysiol.) serös vätska, serum,
blodvatten, lymfa,
sieróso a., (läk.) vattenblandad, blandad med
blodvatten, serös.
sièsta sf., middagslur, -hvila,
siffattaménte adv,, så, till den grad,
Siffátto a., sådan ; slik.
sifilide sf., (läk.) syfilis.
Sifilitico a. (sm.), syfilitisk.
Sitilo sm., se sifilide.
Sifóne sm., sifon, sugrör; sifonflaska [med
kolsyradt vatten].
Sigaráia sf., sigaráio fsm., cigarrarbeterska,
-arbetáre ; tobakshandlare.
Sigarétta sf., sigarétto fsm., liten cigarr;
cigarett,
sigaro sm., cigarr.
Sigebérto sm., (np.) Sigbert.
sigilláre va., försegla; sätta sigill på, under;
(fig.) besegla, befästa; [ti[l]liartsa;
igenkitta, infatta. — vn., gå ihop, passa; täppa
väl till.
sigillatóre sm., förseglare [å tjänstens [-vägnar];-] {+väg-
nar];+} sigillbevaráre.
8igill0 sm., sigill, försegling, förseglande,
pitschaft, pitscher, signet; kula, blåmärke;
stadfästelse ; porre il — a, sätta sigillet på;
(fig.) fullborda, lägga sista hand vid; il
Guarda sigilli, sigillbevararen
(justitieministern).
Siglsmóndo sm., (hist.) Sigismund,
sfgla sf., sigel (tecken för ett helt ord); (I
ßl.) monogram.
Sigmóide sf.. (anat.) hjärtklaff.
8ignatúra sf., påflig domstol i Rom;
underskrift.
significánte a., betecknande; betydelsefull;
menande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
