Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•pålla sf., axel, skuldra; bog; rygg; %
skuldervärn; fördämning; (fig.) skydd,
värn ; le spalle dun monte, toppen på ett
berg : alzare le spalle, höja på axlarna ;
aver buone spalle, (fig.) ha rygg att stå
emot ; dare, voltar 1. mostráre le spalle, ta
till flykten ; volgere le spalle, vända ryggen
till; gittarsi (buttarsi) una cosa dietro le
spalle, icke bry sig om, icke bekymra sig
om ngt ; stringersi nelle spalle, rycka på
axlarna; alle (dalle) spalle, bakom [sig], i
hälarna, hack i häl ; vivere alle spalle di
uno, lefva på ngns bekostnad; portar in
—, bära på ryggen.
•pallácce4/://.,(veter.) svullnad i hästens bog.
spalláccio sm., axelskena [på harnesk],
spalláre va., (veter.) göra boglam. ~si,
blifva boglam, boga sig (om hästar),
•pallåta sf., stöt med skuldran ; lyftning &c.
med skuldran,
spai I áto pp. (a.), boglam; (fig.) skuldsatt,
ruinerad; förtviflad, hopplös, ohjälplig;
dålig.
•palleggiaménto sm., behaglig, vacker gång
(hos hästar); & skuldervärn; (fig.) hjälp,
understöd.
•palleggiare vn., ha en vacker gång (om
hästar). — va., hjälpa, bistå, understödja,
bispringa,
•pallétta sf., jordvall ; bröstvärn,
spallièra sf., ryggstöd, [sto[s]karm; (trädg.)
spaljer ; fare —, & bilda häck.
spallina sf., spallino fsm., ⚓ epålett.
spallùccia sf., liten skuldra ; fare spallucce,
rycka, höja på axlarna.
8pallucciáta Sf, axelryckning; fare una —,
rycka på axlarna,
•palmáre va., ⚓ lappsalfva, harpojsa,
kalfatra; smörja, [be]stryka med ngt klibbigt,
spalmata sf., handslag,
spalmatére sm., ⚓ kalfatráre; kalfatjärn.
spalmatúra sf., ± kalfatrering ; anstrykning,
beläggning,
spálmo sm., ⚓ harpojs.
spálto sm., ⚓ (fortif.) fältvall ; golf.
spaludare va., uttorka träsken i.
spampanáre va., (agr.) beskära vinstock ;
(fig.) öfverdrifva, skräfla, skrodera.
spampanata sf., (agr.) beskärning af
vinstock; (fig.) skryt, skräfvel.
spampanato pp. af spampanare ; (äfv.)
utblommad, vissen, vissnad,
spampanatúra sf., en vinstocks beskärning.
spampináre se spampanare.
spanciata se corpacciata; dare una —, falla
på magen.
spándere va., utgjuta; spilla [ut]; ösa, slå
ut, hälla ut; (fig.) gifva ut, slösa [med],
strö ut, omkring sig; sprida [ut. omkring],
utbreda; — acqua, låta sitt vatten, kasta
vatten; spendere e —, slösa, ~si,
utgjuta, sprida, utbreda sig; spridas (komma
ut), rinna öfver, öfversvämma.
spandiménto sm., utgjutande, -gjutning,
-gjutelse.
spanláre va., lösgöra ur fågellim ; rena från
ngt klibbigt, ~si, lösgöra sig ur
fågellim ; (fig.) befria sig, lösgöra sig.
spaniáto pp. af spaniáre: dare nello —,
misstaga sig, göra en bock.
spánna sf., spann (längdmått); hand; (fig.)
liten bit, tumsbredd,
spannáre va., skumma [grädden af mjö[k],
spannatóia sf., skumsked.
spannócchia se abbadia.
spannocchiare va., skära af ax på majs, etc.
spantácchio sm., fågelskrämma,
spantanáre va., draga upp ur dyn; (fig.)
rädda ur klämman, draga ur knipan,
spantáto a., förbluffad, häpen,
spánto pp. af spandere. — a., ståtlig,
praktfull, präktig,
spappoláre va., uppblöta, upplösa; —
novelle, prata nonsens. — vn. o. ~si,
upplösa sig, upplösas; — si dalle risa, spricka
af skratt.
spappolato pp. af spappolare; riso —,
hejdlöst skratt,
sparadrappo sm., (farm.) häftplåster,
sparagiáia sf., sparrisland, -säng.
sparagio, spáragio sm., sparris,
sparagnáre m. fl., se risparmiáre, etc.
spárago se sparagio.
sparalémbo sm., förkläde, förskinn,
sparaménto sm., aflossande, afskjutande.
sparapáne sm., person, som äter mycket
bröd; (fig.) odugling, odåga, dagdrifvare;
skrodör.
sparáre va., skära upp magen, taga ut
in-nanmätet på; öppna, skära sönder, stycka;
afskjuta, [-]lossa; kasta, slunga, slänga,
gifva; (ibi.) glömma bort hvad man lärt;
borttaga prydnader, möbler, etc. från; —
calci, sparkas, slå bakut ; — si per alcuno,
göra sig ali möjlig möda för ngn, uppoffra
sig för ngn.
•paráta sf., skott, knall; (fig.) stora ord,
skryt, skräfvel.
8paråt0 pp. (a.), uppskuren, -ristad &c. (se
sparáre) ; öppen ; urringad. — sm., öppet
skjortbröst.
6pareochiaménto sm., borttagande af
öfvergifven mat från bordet, afdukande ;
öfvergifven mat (efter en måltid).
8parecchiáre va., duka af. borttaga
öfvergifven mat från bordet. — vn., (fig.)
frossa, äta glupskt,
sparecchiato a., ej iordningställd,
sparécchio sm., [bords] afdukande.
sparéggio sm., olikhet, [åt]slcillnad.
spárgere va., utgjuta, slå, ösa ut; strö ut,
omkring sig, sprida [ut, omkring],
utbreda, beströ med ; breda ut, veckla ut ;
skingra; utsprida, göra allmänt bekant,
kringsprida, berätta, ~si, utgjuta, sprida,
utbreda &c. sig; spridas, komma ut &c.
spargiménto sm., utgjutande, utgjutning,
utgjutelse, spridning ; — di sangue,
blodsutgjutelse,
spárgola sf., (bot.) gul måra.
spariménto sm., försvinnande &c.
sparire vn., försvinna; bli osynlig, skynda
sig undan, stjäla sig bort ; förkomma,
komma ur vägen; förskingras, dunsta bort;
förlora [i värde],
sparizione sf., försvinnande &c.
sparláre va. o. vn., tala illa om, förtala,
baktala; nedsätta, förklena, misskreditera.
sparlatóre sm., sparlatrlce fsf., bakdantáre.
8parmiáre se risparmiáre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
