Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spazientarsi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spazientársi, spazientirsi vr., bli otålig,
förlora tålamodet,
spaziévole a., rymlig, stor.
spázio sm., [världs]rymd ; utrymme, vidd,
plats, rum; mellanrum; -tid; [tid]rymd;
(mus.) intervall; (boktr.) mellanslag,
spaziosamónte adv., vidsträckt, rymligt,
spaziositá f, rymd, utsträckning, vidd,
omfång.
spazióso a., rymlig, vid[sträckt], stor;
vidlyftig.
spazzacamino sm., sötáre, sotargosse.
spazzacampágna, gna, sm. o.
sf.. ströbössa, muskedunder.
spazzacontráde sm., dagdrifvare,
spazzafórno sm., ⚓ ugnskvast, sopa.
spazzaménto sm., sopning &c.
spazzare va., [ren-, bort]sopa ; rengöra ; (fig.)
borttaga, rensa ; befria ; prygla ; — il
camino, sota skorstenspipan,
spazzáta sf., tag med kvasten; dare una
—, sopa.
spazzatóre sm., [gat]sopare.
spazzatura sf., sopor, afskräde ; (fig.) pack,
slödder.
spazzaturáio sm., [gat]sopare.
spázzola sf., [klädes]borste; palmgren; vild
spenat ; — da capelli, hårborste ; — da
cappello, hattborste.
spazzoláio sm., borstbindare,
spazzolare va., borsta,
spazzoláta sf., tag med borsten ; dare una
— a. borsta,
spazzolatóra sf., borstning,
spazzolino sm., liten borste; — da denti,
— da ugne, tand-, nagelborste.
specchiáio sm., spegelfabrikör, -handlare,
specchiarsi vr., spegla sig, se, titta sig i
spegeln ; rådíråga spegeln ; afspegla sig,
återspeglas; — in alcuno, (fig.) taga ngn
till föredöme, föresyn.
8pecchiát0 a., afspeglad; (fig.) oförvitlig,
redbar; mönstergill, exemplarisk.
specchièra Sf, trymå; stor väggspegel,
specchiétto sm., liten spegel, nackspegel,
register, förteckning; öfversikt, tablå; a
—, spräcklig,
spècchio sm., spegel[glas] ; (fig.) mönster,
föresyn; tabell, tablå, förteckning,
öfversikt, register; — ustorio, brännspegel,
specìále a., särskild, speciell, special-;
synnerlig; extra-; fack-; undantags-,
specialista sm., specialist, fackman,
specialitá sf., specialitet; ‡ särskild gren,
särskildt fack, bransch, yrkesafdelning.
specialiúzáre se specificáre.
specialménte adv., särskildt, speciellt;
särdeles ; enkannerligen ; enkom,
spècie I. sf., art; slag, sort, släkte; sken,
utseende; (farm.) species; specerier,
kryddor; diverse —, flera slag; fare —, göra
intryck; väcka förvåning, förvána; in
ispe-cie, i synnerhet, synnerligen. — II. adv..
F särskildt, synnerligen, enkannerligen,
specifica se abbadia.
specifìcaménte adv., specifikt, särskildt,
företrädesvis ; egentligen,
specificaménto sm., se specificazione.
specificare va., specificera, särskildt
omnämna, angifva 1. uppräkna.
specificataménte adv., särskildt, i detalj,
omständligt,
epecificatlvo a., som innehåller specifikation,
specificerande,
specificazióne Sft specificering,
specifikation, omständlig förteckning 1. beskrifning;
bordereau.
specifico I. a., specifik; utmärkande för en
art, art-; egendomlig; peso —, gravitá
specifica. specifik vikt. — II. sm.,
synnerligen verksamt botemedel,
specillo sm., (kir.) sönd, kateter.
speciosaménte adv., skenfagert, skenbart;
under sken af sannolikhet,
speciositá sf., sken, sannolikhet,
specióso a., sken-, skenfager, -bar; som ser,
tar sig bra ut [utan att vara sann, riktig];
spetsfundig,
spèco sm., håla, kula, grotta; kloak,
spècola m. fi., se specula, etc.
specoláre m. fl., se speculare, etc.
spècolo sm., (kir.) speculum, spegel; håla.
spécula sf., observatorium,
speculaménto sm., se Speculazione.
speculáre a., (miner.) spegel-, ■— va.,
grubbla öfver; begrunda; ‡ (hand.) spekulera,
speculário a., (miner.) spegel-,
speculativa sf., teori; förmåga att
spekulera, begrunda.
8peculativaménte adv., spekulativt, på ett
begrundande sätt; teoretiskt,
speculativo a., spekulativ, teoretisk;
begrundande, djupsinnig; noga. girig,
speculatore sm., en som begrundar,
observerar, spekulerar; börsspekulant.
Speculazióne sf., spekulerande,
begrundande ; teori ; spekulation, [politisk] beräkning;
cattiva —, misslyckad spekulation,
spedále sm., sjukhus, lasarett; fattighus;
sjukskepp.
spedaliére sm., hospitalit[er]munk ;
sjukvak-táre, -vårdare; gran —, en ämbetsman vid
Malteserorden.
spedalfngo sm., föreståndare för sjukhus;
sjukvaktáre.
spedalino sm., studerande, underläkare vid
sjukhus; (äfv.) litet hospital,
spedalitá sf : spese di —, omkostnader vid
sjukhus.
spedarsi vr., alldeles uttrötta sig, gå sig
trött ; arbeta ut sig, arbeta sig fördärfvad,
spedato pp. (a.), uttröttad, utmattad [af att
hafva gått mycket],
spediénte a., rådlig, nyttig; nödvändig. —
sm., medel, [nödfal[s]utväg, råd.
8pedlre va., expediera, klarera, göra slut
på, fullborda, afsluta, affärda ; utdöma [en
sjuk]; [af]söndra, skicka; utfärda, ~si,
skynda sig; raska på.
speditaménte adv., fort, kvickt, raskt,
hastigt; strax; flytande, ledigt, obehindradt,
speditézza sf., snabbhet, skyndsamhet &c.;
— di mano, lätt hand.
8peditivaménte adv., flinkt, raskt &c.
speditivo a., flink, rask, expedit, snabb,
snar.
8ped(t0 I. pp. (a.), expedierad &c. (se
spedire) ; fri, ledig, obehindrad, otvungen ;
flink, rask, expedit ; kvick, rörlig, liflig ;
essere —, (äfv.) vara hopplöst sjuk; vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
