Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - stilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•tflla sf., droppe ; tår.
stillaménto sm., drypning, droppning Sic.
stil láre va., destillera; indrypa; afsöndra;
(fig.) ingifva, -gjuta. — vn., drypa,
droppa, sippra ; dugg[regn]a ; dröja; F
hårklyf-va. — si, bli kiar[are]; klarna; — il
cervello, bry, bråka hjärnan.
Stilláto sm., destillerad vätska; kraftsoppa.
Stillicidio sm., drypning, droppning;
takdropp; (ibi.) takränna; (läk.) baddning.
Stillino sm., verksara, driftig affärsman.
Stil I ióne se stellione.
Stillo sm., ställe, där det dryper 1. droppar;
filtreringskärl, destillerkolf ; (fig.)
fintlighet, slughet; undanflykt, fint.
Stilo se abbadia.
Stilóbato sm., (ark.) pelarfot, stylobat.
Stfma sf., [hög]aktning ; värdering ; tenere in
istima, [hög]akta ; fare la — di, värdera,
uppskatta,
stimábile a., aktningsvärd.
Stimabilitá sf., aktningsvärdhet.
Stimáre va., värdera, uppskatta, sätta värde
på; [hög]akta; anse, tro, mena, hålla för[e].
~si, sätta värde på sig själf ; högakta
hvarandra; anse sig [för],
stimáte, te, sf., pl., ärren efter Kristi
fem sår ; [bränn]märke, sår, ärr ; fare le
—, p upplyfta händerna af förvåning,
etimativa sf., omdöme[sförmåga], ögonmått.
stimatiVO a., värderings-, uppskattnings-.
Stimatizzáre va., brännmärka; stigmatisera.
Stimatóre sm., värderingsman; uppskattáre.
stimazióne se abbadia.
stim ite, stim ite se stimate.
stimma sf., [bränn]märke; (bot.) märke på
pistill,
stimmate se abbadia.
stimolánte a. (sm.), eggande &c.;
stimulerande [medel], stimulans,
stimoláre va., pådrifva med spetsig käpp ;
egga, reta, stimulera; uppelda, lifva, sporra,
stimolativo se abbadia.
Stimolatóre a., retande, eggande. — sm.,
en som retar, eggar.
Stimolazióne sf., (läk.) stimulering,
stimula-tion; förhöjd verksamhet; (fig.) eggelse,
retelse.
Stimolo sm., oxdrifvarekäpp ; (fig.) eggelse,
sporre, driffjäder; (läk.) stimulans, stimulus.
Stincáta sf., stöt på benpipan ; afslag, F korg.
stinche Sf pl., (ford.) bysättningsfängelse i
Florens.
Stinco sm., (anat.) skenben ; — di santo,
(fig.) F helgon.
Stingere va., taga färgen ur, urbleka, ~si,
urblekas, [för]blekna, förlora sin färg.
Stinto pp. af stingere. — a., färglös, urblekt.
— sm., se istinto.
stióro sm., gammalt mått (= en fjärdedels
staio).
8tipa sf., ris, risknippor; grenar, kvistar o.
d.; hop, hög.
stipáre va., omgifva med risknippor o. d.;
(fig.) sammantrycka, -pressa, -tränga; hopa,
stapla upp; packa, tränga ihop.
stipendiáre va., aflöna ; gifva aflöning åt ;
leja; besolda.
stipendiário sm., lejd person; soldtagare;
stipendiat.
Stipèndio sm., lön, aflöning; sold;
stipendium.
Stipettáio sm., fin-, möbelsnickare.
Stipétto sm., litet skåp.
stfpite, stfpito sm., stam, [träd]stubbe ; (fig.)
stamfader; (ark.) dörrpost.
Stipo sm., skåp [med lådor 1. hyllor].
Stipula sf., stubb [på åker],
stipuiánte a.: parte —, kontrahent,
stipuláre va., (jur.) bestämma, stipulera,
betinga sig; utlofva.
Stipulazióne sf., (jur.) bestämmelse, beting
[-else], aftal,
stiracchiaménto va., ryckning, dragning,
slitning; (fig.) hårklyfveri, knep,
lagvräng-ning.
stiracchiáre va., [rycka och] draga 1. slita
i, på ; (fig.) hårklyfva, bruka spetsfundiga
invändningar; — il prezzo, pruta,
pungslå, hålla på styfvern.
stiracchiataménte adv., med många lag-
vrängningar 1. knep.
8tiracchiáto a., hårdragen, krystad,
stiracchiatúra sf., se stiracchiamento.
Stiráre va., draga ut; draga 1. slita i, på;
stryka [linne] ; ferro da —, strykjärn, ~si,
sträcka ut sig.
stiratóio sm., strykjärn,
stiratóra, stiratrice sf., strykerska.
stiratóra sf., utdragning; strykning,
stiria sf., (geogr.) Steyermark.
stiriáno a., från Steyermark.
stirpåre m. fi., se estirpare, etc.
stirpe sf., släkt, ätt, stam.
stiticaménte adv., (läk.) under förstoppning;
se äfv. stentatamente.
stiticheria, stitichézza Sf, (läk.)
förstoppning; buttert, barskt, vresigt sätt, tvärhet,
kinkighet; snålhet.
stiticitá sf., förstoppning; (läk.) stämmande,
blodstillande egenskap ; besk, skarp, bitter
smak.
Stltico a., förstoppad; (läk.) styptisk
(stämmande, blodstillande) ; (fig.) p snål, njugg,
nidsk; butter, tvär, vresig, kinkig; torr.
Stiva sf., (agr.) plogstjärt ; & [last]rum ;
ballast ; trovar la —, finna utväg till ngt.
Stivággio sm., ⚓ stufning.
stivaláre va., förse med stö flår ; draga på
stöflar. ~si, draga på sig stöflarna.
stivaláta sf., spark; dumhet.
Stivale sm., stöfvel; (fig.) dummerjöns, nöt,
våp, åsna, kräk ; porsi (cavarsi) gli
stivali, taga på (af) sig stöflarna.
stivalétto sm., halfstöfvel, pjäxa.
stivalóne sm., rid-, storstöfvel.
stivalétto sm., grof stöfvel,
stivaménto sm., sammanhopande &c.
stiváre va., sammanhopa, packa, tränga
i-hop, samman; stufva, inpacka; inlägga
i fjärdingar; besvära, plåga, ~si, tränga
ihop sig, sluta sig tillsammans.
Stiváto a., alldeles full, uppfylld,
stivatóre sm., stufvare.
stizza, sf., harm, förtret, vrede, förargelse
(äfv.) en sorts hundskabb.
Stizzire va., förarga, förtreta, reta, göra ond.
— vn. o. ~si, bli ond, förargad,
förtretad.
8tizzft0 a., ond, förargad, förtretad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
