Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sviato ... - T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tik» — II. vn. o. ~si, gå vilse, afvika,
komma på orätt väg ; (järnv.) urspára; (fig.)
komma på af-, villovägar, förvilla sig,
förvillas.
evi áto pp. («.), vilseförd &c.; utsväfvande,
liderlig; förstörd,
evicoláre vn., vika om hörnet på en gata,
vika in på en bigata,
«vignáre vn., ge (packa) sig I väg, bort,
rymma fältet, afvika ; svignarsela, springa
sin kos, ta till schappen.
svigorire va., försvaga, utmatta, göra
kraftlös. — vn. o. ~si, försvaga sig, försvagas,
bli kraftlös,
svigorito a. (pp.), svag, kraftlös, utmattad,
svilire m. fl., se avvilire, etc.
8viilaneggiaménto sm., förolämpande &c.;
förolämpning, skymf[ord],
SVillaneggiáre va., skymfa, smäda,
förolämpa, vara ovettig på. —8 i, vara ovettig på
hvarandra,
svilleggiere vn., flytta In [från landet],
sviluppabile a., som kan utvecklas &c.
sviiuppaménto sm., utveckling &c.
SViluppåre^a.» [ut]reda; ut-, uppveckla,
uppvika, breda ut ; (fig.) framställa, -lägga,
beskrifva, utveckla; utreda, ordna, ~si,
utveckla sig, utvecklas; utbreda sig,
utsträcka sig, befria sig, reda sig.
SViiúopo sm., utveckling &c.
svináre va., tappa [nya vinet] ur karet,
svinatúra sf., aftappning af [nytt] vin; tiden
för dylik aftappning.
svinooiaménto se divincolamento.
svineoláre va., lösa, lösgöra» befria,
svisáre va., förändra, -därfva, vanställa;
förvränga.
svisoeraménto sm., uttagande af inälfvor;
(fig.) analys[erlng] ; varm tillgifvenhet,
kärlek.
svisceráre va., upprista magen, taga ut
In-nanmätet på; (fig.) intränga 1, utgrunda,
analysera; passioneradt älska,
sviscerataménte adv., passioneradt, varmt,
lifligt, af hjärtat,
svisceratézza sf., varm kärlek, liflig
tillgifvenhet.
svisceráto a., passionerad, lidelsefull; ömt
tillgifven, hjärtlig. — sm., hjärtevän,
svfsta sf., blunder, fel, bock.
svitare va., ⚙ af-, från-, lösskrufva; urtaga;
återtaga en inbjudning.
sviziare va., rätta, tukta, korrigera, taga
bort fel hos. ~si, bättra sig.
Svizzera sf., (geogr.) Schweiz.
8Vizzero a. (sm.), schweizisk; schweizare.
8V0giiáre va., betaga lusten; ingifva
motvilja. ~si, förlora lusten; få afsmak,
svogliatággine sf., leda, afsmak, motvilja;
lättja; brist på vilja, håglöshet; liknöjdhet,
försumlighet,
svogliataménte adv., håglöst, Iiknöjdt Sic.
Svogliatézza se svogliataggine.
svogliato a. (sm.), håglös, trött, led, olustig;
liknöjd, lat, lättjefull, maklig, försumlig,
svoláre vn., flyga omkring,
svolazzaménto sm., fladdrande &c.
svolazzánte a., fladdrande, svajande.
SVOiazzáre vn., fladdra, flyga omkring; flaxa,
slå med vingarna; fladdra, svaja för
vinden; ströfva omkring,
svolazzatóio <*.." cervello —, flyktig, ostadig
människa.
8V0lazz(0 sm., krlngfladdrande,
8VOlåzzo sm., fladdrande; ngt som fladdrar,
svajar; (äfv.) penndrag, streck, krumelurer,
sirater (i skrift),
svolére va., ändra tanke, ej mer vilja.
Svólgere va., ut-, uppveckla, uppvika, -rulla,
breda ut; lösa, taga upp; (fig.) afråda,
afstyrka; framställa, beskrifva, utveckla,
förklara; grundligt genomläsa [en bok], ~si,
upprulla sig, upprullas &c.; utveckla sig
(om gaser).
svolgiménto sm., utveckling, utredning,
förklaring.
Svólta sf., krökning, krok, bukt ; hörn; pren*
dere la —, gå om hörnet, vika af.
8V0ltamént0 sm., krökning &c.
svoltáre I. va., af-, upprulla, -veckla, sno,
lösa upp ; vända, vrida om ; vika, vända 1.
svänga om, gå omkring; afråda, öfvertala,
intala; — la cantonata, vika om hörnet.
— II. vn., vända, vika af, taga a.: förändra
åsikt.
svoltatúra se svolta.
8V0lti0Chiársi vr., vrida, sno sig.
Svólto pp. af svolgere. — sm., krökning;
hörn.
svoltolare se abbadia.
evólvere (poet.), se svolgere,
svotáre va., [ut]tömma.
T.
tabaooála sf., tabaccáio fsm., tobakshand-
lerska, -handlare,
tabaccére vn., snusa,
tabaccáto a., tobaks-, snusfärgad.
tabacchièra sf., snusdosa.
tabaech(8ta sm., snusare.
tabácco sm., tobak; — da naso. — da fiuto,
— in polvere, snus ; — da fumo, röktobak;
— da masticáre, — masticatorio, tuggtobak,
tabaccóne sm., snussre.
tabaccóso a., snusig.
tabälfo se timballo.
tabáno a., baktalande, bitande, sktrp.
tabárro sm., slängkappa, mantel.
tábe sf., (läk.) tvinsot, tärsot, trånsjuka; röta,
tabefátto a., skämd, angripen af röta.
tabèlla sf., (kat. lit.) skramla, som brukas
veckan fore påsk i st. f.: klockringning;
(fig.) pratmakare, sladdráre; (äfv.) litet tjrä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
