Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - terrazzano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terrazzano sm., landsman; invånare i en
liten stad.
terrazzino sm., liten altan,
terrázzo sm., platt tak. altan, terrass,
terremóto, terremuóto sm., jordbäfning,
terrenále se abbadia.
terrenaménte adv., världsligt, jordiskt,
terréno I. sm., jord[mån], -lager, terräng,
mark. grund, tomt, [jord]område ; slagfält,
stridsplats; bottenvåning; farstu, förstuga;
acquistar —, vinna terräng. — II. a.,
jordisk ; jord-; timlig, världslig ; il pian —,
bottenvåningen; «[/] pian —, på nedre
botten.
térreo a., jordblandad, -haltig, -aktig, jord-;
jordfärgad; (fig.) glåmig, sjuklig,
terrèstre a., jordisk; jord-; land-; (teol.)
timlig, världslig; (bot.) krypande, som går
utmed jorden,
terrétta sf., liten by; slott; en sorts lera.
terrfbile a., förskräcklig, förfärlig, ryslig,
terribllézza, terribilitá sf., förskräcklighet,
ryslighet &c.
terribilménte adv., förskräckligt Sic.
terricola sf., svartmylla, matjord,
terriccio sm., gödselblandad jord; mylla,
terricciuóla sf., liten by, bebodd ort; liten
befästad plats,
terrifico a., förskräcklig,
terrigno a., jordblandad, -haltig, -aktig,
jord-,
terrina sf., soppskål.
territoriále a., territorial-; milizia —, &
landstorm.
território sm., område, territorium,
domsaga, distrikt, församling; jord, mark.
terróre sm., skräck, förskräckelse, fasa; il
Terrore, (hist.) Skräckväldet, -regeringen,
terrorismo sm., skräckregering, -system,
terrorista sm., anhängare af skräcksystem,
terróso a., jordblandad, jordig, jord-;
smutsig.
tersézza sf*. renhet, klarhet; snygghet.
Tersicore sf., (myt.) Terpsikore.
térso a., ren, snygg, fläckfri; blank, glatt,
glänsande, klar; tydlig, redig; fin,
elegant.
térza sf., ters; (kat.) bönestund kl. g på
morgonen,
terzaménte adv., för det tredje,
terzana sf., (läk.) annandagsfrossa.
terzáre va., (agr.) ge tredje bruket,
terzaruólo se abbadia.
terzáv[oi]a sf., terzáv[ol]o</b> sm. stamfader,
-moder i fjärde led, farfars farfar, -mor
etc.
terzeruóla sf., tredjedels mått (för vin),
terzeruóio sm., puffert, terserol; & stagse-
gel, ref; far —, refva seglen,
terzétta sf., puffert.
terzétto sm., (metr.) tersett; (mus.) trio.
terziário a., tertiärt-].
terzina sf., (metr.) tersett.
térzo a. (sm.), tredje. — adv., för det tredje.
— sm., tredjedel,
terzogènito, terzonáto sm., tredje son.
terzóne sm., packduk, -lärft,
terzuólo sm., hane [af vissa roffåglar]; ,£<
stagsegel.
tésa sf., spänning-, sträckning; utsättning af
nät. snaror, etc.; ställe, där sådana
utsättas; hattbrätte; famn, -mått.
tesaurizzáre va. o. vn., samla [skatter],
téschio sm., hufvudskål, [död]skalle.
Téseo sm., (myt.) Tesevs.
tési sf., tes, sats; [akademisk] afhandling,
disputation ; in — generale, i allmänhet, i
det hela.
téso a. o. pp. (af tendere), spänd &c.;
utspänd, rak, rät, styf, åtdragen;
uppmärksam, vaksam; star coir arco —, (fig.) vara
uppmärksam på, vaka öfver, ge akt på
ngt.
tesoreggiáre va. o. vn., samla [skatter],
tesoreria sf., skatt-, räntekammare, ränterl.
tesorieráto sm., skattmästarebefattning,
tesorière, tesoriéro sm., skatt-, räntmästáre;
kassaförvaltáre,
tesóro sm., skatt ; [stats-, etc.]kassa ; (fig.)
skatt, klenod.
Tesságlia sf., (geogr.) Tessalien,
tessálico a., tessalisk,
tessálo sm., tessalier.
téssera Sf, märke, [känne]tecken; polett;
kort, biljett, igenkänningstecken,
tesserandolo sm., väfvare,
téssere va., ⚙ väfva; fiäta, virka; tränsa;
(fig.) hopspinna, anlägga; hopsätta, göra;
ma V uomo ordisce e la fortuna tesse,
människan spár och Gud rår.
téssile a., textil, spinnbar; väf-,
tessiménto sm., se tessitura.
tessitóre sm., ⚓ väfvare; — di tela, linne-
väfvare,
tessitrice sf., väfverska.
tessitura sf., ø vafvande, väfning; väf,
väfnad; (fig.) struktur, hopsättning;
anordning, uppränning,
tessuláre a., kubisk.
tessüto pp.. Väfd &c. — sm., väfnad, väf;
(fig.) sammansättning, anordning, kedja ;
— cellulare, cellväfnad; un — di menzogne,
en väfnad (kedja) af osanningar.
tésta sf., hufvud; panna, skalle; (fig. äfv.)
människa, karl, person; förstånd, sinne,
fattning; (ibi.) håg, lust; (om kreatur:)
styck; tète, början, topp, spets, skate;
blomkruka; brushufvud; — secca. F
tjurskalle, tvärvigg; — quadra, F enfaldig
person ; di sua —, efter sitt [eget] hufvud,
sitt sinne ; alla — di, i spetsen för ; far
— a, hålla stånd mot, bjuda [ngn] spetsen;
ficcarsi in —, sätta sig i sinnet, envisas;
saltar (venire) in —, rinna i sinnet; —
[per] —, mellan fyra ögon, på tu man
hand; scesa di —, nyck, infall; — scema,
inskränkt person; — di ponte, brohufvud;
non ne ho —, f det har jag inte lust till,
jag har ingen lust.
testáccia sf., envis person, tjurhufvud.
testáceo a. (sm.), (zool.) försedd med skal,
skal-, snäck[djur],
testamentário a., testamentarisk, testaments-,
testaménto sm., testamente; l’Antico ed il
Nuovo —, Gamla o. Nya testamentet ; far
—, göra sitt testamente.
testárdo a., envis, egensinnig. — sm.,
tjurhufvud, -skalle,
testáre vn., göra [sitt] testamente.
testäta sf.. ande, anda, spets, tipp, topp,*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
