Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - virare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viráre va., vanda; vinda; — di bordo,
vända; slå om [på annan bog-],
virènte a., grönskande, blomstrande,
virgiiiáno a., virgilisk.
Virgilio sm., (hist.) Virgilius, Vergilius,
virginále a., jungfrulig.
Virginia sf., (np.) Virginia; (geogr.)
Virginien.
virginiáno a., virginisk.
Virginio sm., (np.) Virginius.
Virgo se abbadia.
Virgola sf., komma ; punto e —, semikolon,
virgoláre, re, va., kommatera;
utmärka med citationstecken,
virgolétta sf., cedilj ; [imargina[e],
citationstecken, »gåsöga»,
virgulto sm., skott, ympkvist.
viridário sm., trädgård; köksträdgård,
viride a., grön.
Viriditá sf., grönska.
Virile a., manlig, manbar, man[na]-; etá —,
mannaålder, manbarhet.
Virilitá sf., mannaålder, manbarhet,
manlighet.
virilménte adv., manligt, kraftfullt, som en
man.
Viro sm., man.
Virtenbérga sf., (geogr.) wurtemberg.
Virtù sf., dygd; kyskhet; kraft, verkan;
för-måga; tapperhet; underverk; fare di
necessitá —, göra en dygd af
nödvändigheten ; in — di, i kraft af.
virtuále a., virtuell, potentiell; inneboende;
kraftig, verksam.
Virtualitá sf., egenskap att vara virtuell &c.
(se föreg.); kraft, förmåga.
Virtuaiménte adv., potentiellt.
Virtuósa sf., [kvinnlig] virtuos.
Virtuosaménte adv., dygdigt; med
virtuositet.
Virtuóso a., dygdig, dygdesam. — sm.,
virtuos.
virulénto a., giftig ; (fig.) elak, skarp, bitter,
smädlig.
Virulénza sf., gift, giftämne ; giftighet ; (fig.)
skärpa, bitterhet.
Virus sm., (läk.) [organiskt, sjukdoms]gift,
giftämne.
Virzebùrgo sf., (geogr.) wurzburg.
VisåCCio sm., fult, vanställdt ansikte, grimas,
bister min, rynkad panna o. d.
Vi8cera sf., (mest i pl.) inälfvor; (fig.) innersta,
inre.
Viscerale a., (anat.) inälfs-.
ffscere sm., inälfva. — sf pl., inälfvor.
vischio sm., (bot.) mistel; fågellim; (fig.)
snara, fälla.
Vischióso a., klibbig, seg.
visciditá sf., klibbighet. seghet.
Viscido se abbadia.
Viscidüme sm., klibbiga ämnen; klibbighet.
Visciola sf., morell.
Viscido sm., morell-, körsbärsträd.
Viscontádo sm., en vicomtes gods,
värdighet, titel.
Viscónte sm., vicomte.
Viscontèa sf., se viscontado.
Viscontéssa sf., vicomtess.
Viscositá sf., klibbighet, seghet.
viscóso a., klibbig, seg.
visettino, visétto sm., litet sött, näpet
ansikte.
Visibile a., synlig, synbar, uppenbar, tydlig,
påtaglig; essere —, kunna ses ; synas ; taga
emot.
Visibilio sm., stor mängd ; andare in —, F
råka i extas, bli utom sig af förtjusning,
hänryckas.
Visibilitá sf., synlighet, synbarhet.
visibiiménte adv., synbart, synbarligen,
visièra sf., visir, hjälmgaller, mandar giù
la —, F bita hufvudet af skammen, icke
blygas.
Visigóti sm. pl., (hist.) västgoter.
Visionário a. (sm.), som ser syner, visionär,
andeskådare; fantast, svärmare.
Visióne sf., seende, syn; vision; (i //.)
griller, hjärnspöken; prendere — di, taga i
betraktande, diskutera,
visiráto sm., visirs ämbete, värdighet,
vislre sm., [turkisk] visir,
visita sf., besök, visit, påhälsning;
besiktning, undersökning, sjukbesök, syn; rond;
visitation.
Visitáre va., besöka, göra besök; besiktiga,
undersöka, visitera, hålla syn ; hemsöka.
Visitatóre sm., besökare; syningsman,
besiktningsman.
Visitazióne sf., besök; synande, visitering;
la Visitazione, Jungfru Marie besökelse
[-dag].
visivo a., syn-; synbar ; virtù, potenza
visiva, synförmåga.
VfSO sm., ansikte, anlete ; utseende, min,
ansiktsuttryck ; syn, -förmåga ; yttre, yta ;
djärfhet, dristighet; fare il — arcigno,
visa sura miner, se grå 1. sur ut; se ond
ut, rynka pannan ; fare il — delf armi,
visa förtrytelse; fare il — rosso, bli röd.
rodna; far buon — a, väl bemöta, väl
mottaga; hålla god min; mostráre il —, icke ge
efter, icke [ge] vika ; säga sin mening; hålla
ngn stången ; visa tänderna ; dire sul — a,
säga midt i ansiktet på ; chiudere sul — a,
stänga midt för näsan på; gettáre sul —,
förebrå, tillvita; a — aperto, med öppet
visir, rent ut, utan omsvep, fritt, djärft;
mutar —, växla färg; a — a —, mellan
fyra ögon.
visóne sm., amerikansk mård.
Visório a., (anat.) syn-; nervo —, synnerv.
Vispézza sf., liflighet, raskhet.
Vispistréllo se pipistrello.
Vispo a., liflig, liffull ; rask, hurtig, vaken.
Pigg.
Vissüto PP. af vivere.
Vista sf., syn, -förmåga; åsyn; anblick;
utsikt, vy, öfverblick; utseende, sken;
betraktande, öfvervägande ; afsikt, syfte ; [-fönsteröppning];-] {+föns-
teröppning];+} hjälmöppning; la —, (äfv.)
ögat, ögonen, blickarna ; avere la — corta.
vara närsynt ; far —, far le viste di, låtsa
[att]; (äfv.) visa; punto di —, synpunkt;
utsikt; ståndpunkt; in —, skenbart, till
utseendet; in — di, med ngt i sikte, för
ögonen ; med hänsyn till, i betraktande af,
med tanke på ; a — di terra, med land i
sikte ; a — docchio, märkbart, synbart ;
efter ögonmått; a prima —, vid första
anblicken, först, genast; [spe[a] irán bladet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
