Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - vivezza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suo, ha att lefva af, ha egen förmögenhet;
** tra due, vara obeslutsam ; saper —, ha
lefnadsvett, världsvana, savoir vivre. — II.
sm., lif; föda, [lifs]uppehälle • (i pl.)
lifs-medel, -förnödenheter, proviant; il —
privato, privatlifvet ; direttore dei inveri,
pro-viantmästáre.
vivézza se vivacitá.
vivido a., liflig, liffull ; kraftig,
vivificaménto sm., se vivificazione.
vivificante a., lifgifvande,
vivificáre va., gifva lif åt, (bibi.) lefvande-
göra. — 8i, få lif.
vivifioatlvo, vivificatóre a., lifgifvande,
vivificazióne sf., lifgifvande,
vivffico a., lifgifvande,
viviparo a. (sm.), [djur] som föder lefvande
ungar; däggdjur,
vivisettóre sm., vivisektor.
vivisezióne sf., vivisektion.
vivo I. a., lefvande; liflig, liffull; häftig;
(om vatten:) rinnande; (om färg:) hög,
bjärt; (om köld, etc.:) stark. skarp, frisk;
(fig. äfv.) djup, stor, innerlig; è ancor —,
han lefver ännu, är ännu vid lif; non ci fu
anima viva, det fanns icke en lefvande
själ där, där var ingen ; a 1. di viva voce.
muntligen ; argento —, kvicksilfver ; la
carne viva, blotta köttet; friska köttet; la
viva roccia, själfva (hårda) klippan ; denaro
—, kontanta pengar; canto, angolo — , skarpt
framskjutande hörn ; calce viva, osläckt
kalk; a (di) viva forza, med våld 1. storm;
— dolore, djup smärta; — e vero,
träffande, slående lik ; farsi — con uno. låta
höra af sig ; farsi —, bli djärf, fördrista sig;
fä lif; far —, lifva. — II. sm., lif; det
ömma. det känsliga, det väsentliga i ngt;
tagliáre nel —, skära in i [friska] köttet;
pungere, toccáre sul —, djupt såra, träffa
på det ömma ; esser tocco, punto 1. trafítto
in sul —, känna sig djupt sårad, träffad
på det ömma; grande quanto (come) il —,
naturlig storlek; dipingere al —, måla
efter naturen,
vivoie sf., pl., (veter.) [hästens] inflammerade
halskörtlar,
vivório se abbadia.
viziaménto sm., fördärfvande ; mutande ;
våldtagning,
viziáre va., fördärfva, förstöra, skämma bort,
göra förskämd; skända, våldtaga, ~si, bli
fördärfvad, bortskämd, förskämd.
viziataménte adv., illvilligt, med list.
viziáto a. o. pp., förstörd, fördärfvad ;
bortskämd, vanartig; lastbar, -full; illvillig,
slug, listig; våldtagen.
Vizio sm., last; fel, olat. vanart, oart, osed;
lastbarhet, liderlighet; fel, brist; — delle
forme, formfel,
viziosaménte adv., lastfullt &c. (se vizioso).
Viziositá sf.. lastfullhet, lastbarhet;
felaktighet, bristfällighet.
VÌZÌÓ80 a., lastbar, -full; vanartig, vanartad;
(gram.) felaktig, oriktig; (om häst:)
okyn-nig, som har [några] fel.
VizZO a., slapp, sladdrig, vissen; kraftlös,
matt.
Vladimiro sm., (np.) Vladimir.
Vladlslåo s*n„ (hist.) Vladislav.
vocabolário sm., ordbok, -lista, -förråd ;
lexikon. ^
vocabolarista sm., ordboksförfattáre,
lexikograf.
vocabolista sm., ordbok ; ordboksförfattáre.
Vocábolo sm., ord, glosa, vokabel; (poet.)
namn.
VOCabul... se vocabol...
vocále I. a., röst-, vokal-; stäm-, tal-; corda
—, stämband ; musica —, vokalmusik ;
let-tera —, vokal. — II. sf., (gram.) vokal,
vocalizzare vn., vokalisera.
vocalizzazióne sf., vokalisering.
vocalizzo sm., (mus.) vokalis.
vocalménte adv., muntligt.
VOCáre va., nämna, kalla,
vocativo sm., (gram.) vokativ[us].
vocazióne sf., kallelse ; kall ; anlag, håg.
VÓC6 sf., röst, stämma, mål, -före; låt, läte ;
(gram.) ljud; ord; term, uttryck; [va[-]
röst ; rösträtt ; rykte ; la — pubblica,
allmänna meningen; alzar la —, höja
rösten, skrika ; a —, muntligt ; ad alta —, med
hög röst, högt, högljudt; a — bassa, sotto —,
helt lågt, sakta ; a tre voci, trestämmig[t] ;
ad una —, enstämmig[t], enhälligt ; va —,
corre 1. c’è — che, det går ett rykte att;
aver — in capitolo, ha ngt att säga
(betyda), ha ett ord med i laget; dare [in]
sulla —, afbryta, falla i talet, hindra att
tala; domandare 1. chiedere —, bedja om
ordet; — di popolo [<>] — di Dio, folkets
röst. Guds röst.
vociáccia sf., ful, grof röst.
VOCiáre vn., skrika, skräna.
vociatóre sm., vociatrice fsf., skrikhals;
ut-skrikare.
VOCiferáre vn., skrika, skräna. larma,
väsnas ; utsprida rykte ; si vocifera che,
ryktet går att.
vociferatóre sm., vociferatrlce fsf., se
vociatore, vociatrice.
vociferazióne sf., skrik, skrän, oväsen. larm;
rykte.
vocina sf., vocino fsm., fin röst.
vocióne sm., grof, stark röst.
vóga sf., färd; häftighet; mod, bruk;
anseende, rykte; essere in —, vara i ropet, i
svängen, pä modet, ha starkt tillopp ;
prendere —, börja bli omtyckt, falla i smaken,
vinna insteg,
vogánte sm., roddare,
vogáre vn., ro ; ros ; (ibi ) segla, gå.
vogåta Sf, årtag, rodd.
vogatóre sm., roddare.
Vogési sm. pl., (geogr.) Vogeserna.
Voghéra sf., stad i Lombardiet,
vóglia sf., vilja, lust; begär, åtrå, åstundan;
födelsemärke ; morir di — di, ifrigt åtrå,
önska; di buona (mala) -, gärna (ogärna);
cavarsi la —, fä sitt lystmäte; a — di
uno, efter ngns godtycke,
vogliosaménte adv., gärna,
voglióso a., lysten, ifrig, fiken (di efter);
ifrig, beredvillig, rask, snar.
VÓÌ pers.pron., ni, I (du) ; eder, er (dig) ; da
—, hos e[de]r; dar del —, nia; a — / gif
akti passa pái det är er tur, o. d.
VOiVÓda sm. (i pl. voivoda o. voivodi), vojvod.
volaménto flykt, flygande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
