Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träder så bestämdt inom skrankorna för sin stams rättigheter och är så stolt öfver, att han härstammar i rätt nedstigande led från Hereward, den namnkunnige hjälten, att han allmänt kallas Cedric anglosaxaren. Han sätter en ära i att tillhöra ett folk, som många andra anstränga sig att dölja att de härstamma ifrån.»
»Prior Aymer», sade tempelherren, »ni är en man med höfviska
later, väl förfaren i studiet af det sköna och kunnig som en trubadur i allt, som angår kärlekens hemligheter; men jag väntar mig mycken skönhet hos den beprisade Rowena, om det skall uppväga den själfförnekelse och det tålamod jag måste öfva, i fall jag skall gilja till en sådan upprorisk tölps gunst som hennes far Cedric efter er beskrifning måste vara.»
»Cedric är icke hennes far», svarade priorn, »och är endast på långt håll besläktad med henne; hon härstammar från ädlare blod än till och med han gör anspråk på. Om hennes skönhet skall ni snart själf kunna döma, och om hennes hvita och röda kinder och det på en gång majestätiska och blida uttrycket i hennes milda blå ögon ej förjaga Palestinas svartlockiga flickor ur ert minne, vill jag
vara en hedning och icke någon kyrkans son.»
»Skulle er beprisade skönhet», sade tempelherren, »bli vägd och funnen för lätt, så kommer ni väl ihåg vårt vad?»
»Min dyrbara halskedja», svarade priorn, »mot tio fat Chiosvin; de äro mina lika säkert, som om de redan låge i klosterkällaren.»
»Och jag skall själf döma därom», sade tempelherren, »och
tappar först, då jag själf erkänner, att jag sedan ett år i pingst ej har sett någon så vacker flicka. Var det inte så vadet lydde? Prior, er halskedja är i fara.»
»Vinn den ärligt», sade priorn, »och bär den som ni vill. Jag litar på, att ni svarar ärligt och uppriktigt på ert ord som riddare och ordensherre. Men lyd mitt råd, broder, och tvinga er tunga till litet större artighet än ni blifvit van vid genom att befalla öfver otrogna fångar och österländska slafvar. När Cedric anglosaxaren blir förolämpad — och det har han lätt för — så är han en man,
som utan respekt för er riddarevärdighet, min höga ställning och det heliga stånd vi bägge tillhöra, skall jaga oss ur huset och ge oss härberge bland skogens fåglar, om det så vore midt i natten. Och akta noga på, hur ni ser på Rowena, hvilken han bevakar med den påpassligaste omsorg; om han får den ringaste misstanke i den riktningen, så är det förbi med oss. Det påstås, att han förvisade sin
ende son ur sitt hus, emedan han fäste sina ögon litet ömt på denna fagra kvinna, som, efter hvad det tycks, nog kan få tillbedjas på afstånd, men som man ej får närma sig med andra tankar än dem, hvarmed vi framträda till den heliga jungfruns altare.»
»Godt, ni har sagt tillräckligt», svarade tempelherren. »Jag skall för en kväll ålägga mig det nödvändiga tvånget och bete mig blidt som en jungfru; men att han skulle jaga bort oss med våld, mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
