Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fred med kungen och färdades som trogna och lydiga undersåtar på allmän landsväg; så begära och fordra vi, att ofvanbemälda ädla personer, nämligen Cedric af Rotherwood, Rowena af Hargottstandstede, Athelstane af Coningsburgh med sina lifegna, tjänare och följemän, så ock hästarna och mulåsnorna, ofvanbemälda jude och judinna tillika med all dem tillhörig rörlig egendom, måtte inom en timme efter öfverlämnandet häraf utlevereras till oss eller till dem vi
förordna att mottaga dem, och det orörda och oskadda till lif och gods. Sker ej detta, gifva vi er till känna, att vi hålla er för röfvare och förrädare och skola våga lif och lem mot er i slag eller belägring eller på annat vis och göra allt hvad vi kunna för att skada och tillintetgöra er. Därför bevare eder Gud! Undertecknadt af oss aftonen före S:t Witholds dag under den stora samlingseken i Harthill-Walk, sedan ofvanstående skrifvits af en from man, klerk inför Gud, den heliga jungfrun och S:t Dunstan i Copmanhursts kapell.»
Under detta dokument fanns en grof teckning af ett tupphufvud med kam och en omskrift, som angaf, att denna hieroglyf var Wambas bomärke. Under detta emblem stod ett kors, hvilket betecknades som Gurths bomärke. Därpå var med stora, raska bokstäfver skrifvet Le noir fainéant. Slutligen kom en prydligt tecknad pil, som skulle
vara fribonden Locksleys bomärke.
Riddarne hörde det ovanliga aktstycket läsas upp från början
till slut och stirrade på hvarandra med tyst häpnad, som om de voro alldeles ur stånd att fatta, hvad det skulle betyda. De Bracy bröt först tystnaden genom ett skallande gapskratt, hvari tempelherren instämde, om än med mera måtta. Front-de-Boeuf däremot tycktes bli förargad öfver denna opassande munterhet.
»Jag vill underrätta er, mina herrar riddare», sade han, »att ni gjorde bättre i att rådpläga om, hvad ni skola ta er till under dessa omständigheter, än att öfverlämna er åt en så olämplig munterhet. »
»Front-de-Boeuf har inte fått tillbaka sitt goda lynne, sedan han nyligen blef kastad ur sadeln», sade de Bracy till tempelherren; »han blir förskräckt vid blotta tanken på en utmaning, om den också kommer från en narr och en svinaherde.»
»Vid S:t Michael», svarade Front-de-Boeuf, »jag önskar, att ni ensam kunde af värja detta äfventyr, de Bracy. De där karlarne skulle ej ha vågat uppträda med så obegriplig fräckhet, om de inte haft starka trupper till sitt bistånd. Det finns tillräckligt med fredlösa i denna skog, som äro mig gramse, emedan jag skyddar rådjuren. En slyngel, som blef gripen på färsk gärning, lät jag binda vid hornen på en vild hjort, som stötte ihjäl honom på fem minuter, och då fick jag genast lika många pilar afskjutna efter mig som det af sköts mot skottaflan där borta vid Ashby. Hör du», sade han till en af sina småsvenner, »har du skickat ut någon för att se efter, af hvad slags styrka denna kostliga utmaning understödjes?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
