Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fyrtionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fyrtionde kapitlet.
De nykomna voro Wilfred af Ivanhoe på priorns sto och Gurth,
som följde med honom på riddarens egen stridshäst. Ivanhoes
öfverraskning var ofantligt stor, då han såg sin herre bestänkt med blod och sex, sju lik liggande rundt omkring honom på den lilla öppna plats, där kungen hade stått. Icke mindre förvånad blef han öfver att se Richard omgifven af så många jägare, hvilka sågo ut att vara fredlösa och följaktligen ett farligt följe för en furste. Han undrade,
om han skulle tilltala kungen som den irrande svarte riddaren, eller på hvad annat sätt han skulle uppträda gentemot honom. Richard såg hans förlägenhet.
»Du skall inte vara rädd, Wilfred», sade han, »för att tilltala Richard Plantagenet som den han är, eftersom du ser honom i följe med äkta engelsmän, om än det heta engelska blodet måhända har fört dem litet på af vägar.»
»Riddar Wilfred af Ivanhoe», sade den tappre fredlöse, i det
han trädde fram, »mina försäkringar kunna ej lägga något till vår kungs, men tillåt mig dock att säga med en viss stolthet, att bland män, som pröfvat på mycket, har han ej trofastare undersåtar än dem, som nu stå omkring honom.»
»Det tviflar jag inte på, eftersom du är bland dem», sade
Wilfred. »Men hvad betyda dessa vittnesbörd om död och fara, dessa döda män och min furstes blodiga rustning?»
»Förräderi har hemsökt oss, Ivanhoe», sade kungen, »men tack
vare dessa tappra män har förräderiet fått sin välförtjänta lön. Men då jag tänker närmare på saken, är du också en förrädare, ty hade vi inte gifvit bestämd befallning om, att du skulle hvila ut i sankt Botolphs kloster, tills ditt sår var läkt?»
»Det är läkt», sade Ivanhoe, »det har inte mer att betyda än
ett sylstick. Men hvarför, ädle furste, hvarför vill ni sålunda ängsla edra trogna tjänares hjärtan och våga ert lif genom ensamma resor och lättsinniga äfventyr, som om det ej hade större värde än en vandrande riddares?»
»Richard Plantagenet», sade kungen, »eftertraktar ej större
berömmelse än den hans goda lans och svärd kunna förvärfva honom — och Richard Plantagenet är stoltare öfver att utföra en bedrift utan annan hjälp än sitt goda svärd och sin starka arm än om han förde en här af hundra tusen pansarklädda män till strid.»
»Men ert rike, herre konung», sade Ivanhoe, »ert rike hotas
med upplösning och borgerligt krig — edra undersåtar äro utsatta för allehanda olyckor, om de förlora sin kung i en af de farliga sammandrabbningar, som det är er dagliga glädje att utsätta er för och som ni nyss med knapp nöd undgått.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:05:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ivanhoe/0285.html