Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungen
Ja, låt oss spörja ödets visa vala. —
Ett barn du är — en blomma i sin knopp,
för ung att dina framtidsvägar staka.
En vikingkung begär dig ren till maka
och styr till mina stränder, stolt av hopp.
För ung jag är min fader, låt mig dröja
i kungaborgens hägn!
Du talar rätt.
En småkung, konung Helge, vågar höja
sin blick så högt som till kung Ivars ätt.
Kung Helge, han, som ärelysten stridit
i bragders glans, som hänförd jag besjungit
vid aftonrodnans glans, när solen skridit
och tonerna ur harpans strängar klungit.
Jag tillhört Helge, om jag ej bedårats
av sångardrotten, som mitt hjärta vann
med sångens makt.
Så gläd dig, det är han,
det är av Helges sång, ditt hjärta sårats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
