Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSölSlDAÖ
luktar redan, ty han har varit död i fyra dygn.» Jesus
svarade henne: »Sade jag dig icke, att om du trodde, skulle
du få se Guds härlighet?» Då togo de bort stenen. Och
Jesus lyfte upp sina ögon och sade: »Fader, jag tackar dig
för att du har hört mig. Jag visste ju förut, att du alltid
hör mig; men för folkets skull, som står här omkring, säger
jag detta, för att de skola tro, att det är du, som har sändt
mig.» När han hade sagt detta, ropade han med hög röst:
»Lasarus, kom ut.» Och han som hade varit död kom ut,
med händer och fötter inlindade i bindlar och med ansiktet
inhöljdt i en duk. Jesus sade till dem: »Lösen honom och
låten honom gå.»
Många judar, som hade kommit till Maria och hade
sett hvad Jesus hade gjort, trodde då på honom.
Joh. 11: 1-45.
\T I försattes förra söndagen i anden till Betania. Och nu få
vi återigen göra sällskap dit. Men förhållandena äro sedan
sist rätt väsentligt förändrade. Visst var det också då bekymmer
och oro, särskildt hos Marta. Men nu hafva skuggorna fallit
djupare och vidare. Sjukdomen har kommit såsom gäst och därefter
döden. Och det ena synes hafva rätt hastigt öfvergått i det
andra. Vi få göra besök både i sorgehuset och vid grafven och
vara vittne till den klagan, som höjes öfver förgängelsens makt,
som brutit en länk ur syskonkedjan.
Men vi få se något mera, något vida ljusare. Mot sjukdomen
gifver Jesus, fastän han annars så ofta hjälpte i sådana fall, denna
gång ingen hjälp, underligt nog, kan man tycka, eftersom
hem-sökelsen drabbat en syskonkrets, med hvilken han genom kärlek
och vänskap var innerligt förbunden. Men han gifver något ännu
större. Sedan systrarna förut fruktlöst väntat hans besök eller
någon kärlekens hälsning från honom, bjuder han nu med ett
ord allenast lifvet att segrande genombryta döden och återgifver
den döde brodern lefvande åt systrarna. Och så blir det till slut
stor glädje efter stor sorg.
På samma sätt som i Betaniahemmet växlar det ju lätt i
hvilket jordiskt hem som helst, ditt och mitt hem icke undantaget.
Glädje kommer, solen lyser, icke minst i lärjungehem. Gud
unnar för visso sina tjänare godt. Och hans hand är icke blott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
