- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
306

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 TJUGUTREDJE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSöNDAG

vud taget, till vårt kyrkosamfund icke minst, på vår ställning
såsom medborgare i staten likaså.

Genom vår barnaställning till Gud, vunnen genom Jesu, hans
sons, gemenskap, äro vi ju på visst sätt lyftade öfver mångt och
mycket i denna världen. Vi äro fria ifrån en hel del, som förut
låg oss nära, hade vårt intresse eller var inväfdt med oss på
ett eller annat sätt. Och vi känna denna vår frihet, en frukt
af vår bundenhet vid det himmelska. Vi känna oss t. ex.
fri-kallade från en del förpliktelser i umgängesväg, som förut voro
naturliga och kära för oss på grund af vår ställning såsom
människor af denna världen. Vi behöfva icke det längre. Vårt
umgänge har med nödvändighet blifvit ett annat. Nya band draga
oss delvis till nya människor. Vi se också mycket i ett helt
annat ljus än förr, till en början kanske i ett alltför skarpt ljus.
Med den nya måttstock, hvarmed vi måste mäta, träder mångt
och mycket fram för oss nu mera såsom tomt, fåfängligt,
meningslöst, onödigt. Vi upptäcka i det nya ljuset mycken förvändhet,
mycken orätt, mycken oandlighet äfven i det kyrkliga samfund,
som vi tillföra. Det synes oss måhända, som om arbetet för Guds
rike kunde göras mycket bättre likasom utanför eller åtminstone
utan någon vidare hänsyn till det häfdvunna. Och vi skulle ju
kunna göra det just så. Hvem kan bestrida vår frihet därtill?
Behöfva, böra vi då ens i yttre mening stödja detta andra, som
synes oss mera stå i vägen för än främja Guds verk? Äro vi
icke äfven därutinnan fria? Detsamma gäller också staten och
skatten dit. Icke kunna vi gilla allt, hvartill den användes.
Och då —

Har jag icke med detta upptagit rätt mångas tankegång och
erfarenhet, äfven din kanske?

Men hvad säger Jesus i dag; hvad säger han med ord, hvad
säger han i handling? Och hvad säger han, frans edt det som
vi läsa här, annars i det hela?

Visst är, att Jesus icke i minsta mån undervärderar den
frihet, som har sin grund i barnaskapet hos Gud. Tvärtom. Vi
se ju, huru han med allt eftertryck häfdar den. Men praktiskt,
i det enstaka fallet, ställer han friheten obetingadt i kärlekens
tjänst; han underordnar den kärleken. Och Paulus går tätt i
hans fotspår. Hur häfdar han icke friheten särskildt i brefvet
till galaterna! »I ären ju kallade till frihet, mina bröder», det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free