Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Mitt i ett stort rum med fyra fönster stod ett
bord, överd raget med en röd duk, som skiftade i
svart av alla bläckfläckar. På bordet lågo papper
i större och mindre högar. Det fanns papper över¬
allt — både på bordet och i fönsterna och på vägg¬
hyllorna. Vid bordet sutto tre skrivare med krökta
ryggar och raspade med pennorna. Byfogden, en
stor, vacker karl, stod vid bordet och sköt upp
ärmarna på sin med en hake tillknäppta långrock,
som om han skulle gripa sig an med ett viktigt
arbete. En rödhårig skrivare i lärftblus och stickad
skjorta stod bredvid och sade något, i det han
pekade på ett papper. Byfogden fick se Maksim
och rynkade ögonbrynen, likt en person som otåligt
ryckes bort från något angeläget arbete.
»Det är alltså ni, far Maksim. Var har ni
edra barn?»
Hnat och Oleksandra rörde sig oroligt på sina
platser. Maksim bugade sig och sade i brådskande
ton:
»Här äro de, byfogde. Det här är min svär¬
son, och hon är min dotter. Jag litar på er som
på Gud fader själv. Döm dem rättvist, såsom ni
finner för gott! Jag rättar mig efter ert ord. Så
som ni dömer skall det ock bliva.»
Byfogden drog upp rockärmen, strök de långa
mustascherna och såg hotfullt på Hnat.
»Jaså, det är frågan om det där målet. Är
du Hnat Muzyka?»
»Ja.»
«Och du, din gök, jagar bort din hustru ur
stugan och ställer till osämja, förgätande både
lagar och Gud. Va sal»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
