Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
sig: mot backan, under det: hon språkade med
kvinnorna. De kiknade av skratt.
Solen stod mitt på himlen och brände fruk¬
lansvärt. Över de gröna åkrarna skälvde den heta
luften, som om en blixtrande slöja hade skimrat
för ögonen. Ljusvågor svallade ner från himlen,
och de svarta skuggorna försvunno, som om sol¬
skenet hade trängt ner dem i jorden. Glittret spe¬
lade på Oleksandras bronsfärgade ansikte och glän¬
ste på de fina guldgula fjun, som växte på hennes .
starka armar. De båda tandraderna lyste i solen
som två perlband, och de svarta ögonen glimmade
som två agater. I sin röda kjol och röda duk på
huvudet och i det vita linnet, som var grannt bro¬
derat på kosackiskt» vis, såg hon ut som en jätte¬
stort - blomma, som: en tropisk växt, smekt av det
gyllene solskenet.
På middagen kom förvaltaren ut på fältet. Han
höll i handen en piska, satte armen i sidan och
skrek:
»Hej, kvinnfolk! Middagsrast!»
»Målte Gud fader krossa honom!» ropade Ole¬
ksandra skämtsamt, som om hon blivit ond, och
kastade hackan på marken. »Aldrig heter det:
folk, utan ideligen kvinnfolk och kvinnfolk. Jo,
två gånger om dagen heter det: folk, först om mor¬
gonen och sedan om kvällen. "Går någon ut på
morgonen, säger han: Nu börjar folket redan göra
eld till frukosten. Och om kvällen säger han: Nu
börjar folket redan elda till aftonvarden. Men för
rästen heter det kvinnfolk dagen i ända. Om det
står två karlar, och någon frågar, vad det är, så
svaras det: Karlar. Men om det så vore tio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
