Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
inte veta av dina slantar. När det dagas, kan du
gå ner till stranden, om du vill se din man.»
Utan att säga något gick Solomija därifrån så
lugnt, som om hon länge sedan hade gjort sig för¬
trogen med detta besked.
»Han skall föras bort», ljöd det som dunkande
hammarslag för hennes öron vid varje steg på åter¬
vägen till Ivan. Hon vinkade honom till sig från
trösklogen och förde honom avsides.
»Han skall föras bort», utbrast hon och såg
stelt på honom.
» Han ?»
»Ja, Ostap.»
»Vart? När?»
»I morgon. Vi ska befria honom.»
DMI
»Ja, ni och jag.»
»Herre je! Vad säger ni? Hur ska vi kunna
det! Turkarna föra ju bort honom», jämrade sig
Mästerkatten.
Inte farligt! Hon hade sin plan färdig. En
mycket enkel plan. Ivan skulle skaffa henne och
sig själv en bössa — varje rumän har skjutvapen
hemma hos sig. ’Tidigt på morgonen skulle de gå
ned till stranden, lösgöra en båt och ro ut på flo¬
den. Där skulle de vänta på Ostap och överfalla
turkarna. Ostap skulle hjälpa till, då han fick se
dem. Vad hade Ivan att vara rädd för? Ville
han inte befria en kamrat, som i deras sällskap
gjort en så lång vandring och som han ätit och
druckit med? Sådana istermagar som Ivan vore
ena riktiga stackare, som till och med sprungo för
kvinnor! Om han inte ville vara med, skulle hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
