Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Hvarje vår, många år i följd, såg jag med
samma undran och kärlek, huru, när löf och föna
räfsats bort, pionen med sina • rödfrusna fingrar
kraflade sig upp ur den mörka mullen, såg mina
tre tulpaner som små gulgröna strutar med violetta
spetsar sticka upp ur den ännu kalla jorden. Det
var bråda tider på gården under dessa vårdagar:
hvarje statkarl och torpare togs i anspråk för åkrar
och ängar, drifbänkar och trädgård; själf var
jag-för liten att gräfva upp min täppa, men jag kunde
vara lugn, jag hade en vän, som stod mig bi. Det
var Adam Viskari.
År ut och år.in kom han till mitt
trädgårdsland. Fåordig var han, spottade grundligt det gjorde
han, men obedd gräfde och krattade han upp min
jord och aktade noga på min största skatt: pionen
och de tre tulpanerna. När de stodo i sina härliga
solfärger i gult och rödt, purpur och guld, färger
som jag älskat framför andra allt sedan dess, färger
som väcka hjärtats lidelser till lif, då kunde han i
ett kort språk — ack, alltför kort — tala om, att han
för många år sedan värk i ett land, där tulpaner af alla
färger stodo täta som gräset på vår äng. En liten
gosse med röd topp-mössa kom alla morgnar, skar
af hundrade af dessa praktblomster, lade dem i låga
platta korgar, korgarna lastades upp i en liten vagn,
som drogs af hundar, stora som kalfvar, och af
hästar, små som får, bort till en stad, där rika
sjökaptener köpte tulpaner i tjogtal, där sjömän skänkte
dessa härliga blommor åt sina brudar och där
brudarna hängde kransar af tulpaner på kajutdörrarna.
Det var som en saga: jättelika hundar, små, små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
