Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
vens faktotum. I timmar har jag suttit här uppe
i denna trefna lilla våning och ritat hakkors och
spiraler, „Kissan käpälät" och „karhunniekat" i
oändlighet. I timmar har jag, läppjande på Honorius’
härliga sorbet och kaffe, lyssnat på
filosofen-diplomaten, där han, halfliggande på sin divan, sög på
sin nargihle och talade om Tinégalité des races
humaines, i ett språk, så högstämdt och skönt, i en
form så säker, att äfven en mindre erfaren person
än hvad jag då var kunde förstå, att denna fråga
var hans stora, hans lefvande intresse, öfver hvilken
han tänkt, talat och skrifvit under ett människolif.
Han kunde icke ha funnit en mera intresserad
åhörare än mig vid denna tid. Det var arierfrågan,
den stora rasfrågan, som under hela min studenttid
utgjorde det latenta grundämnet för våra ändlösa
språkgräl, den var kärnan till allt det pro och contra,
som gick igen i vårt hejdlösa skämt, våra parodier
och karrikatyrer. Den finska rasens underlägsenhet,
åtminstone i bredd med den svenska, var ju
kärnpunkten i »Strikan Strömfors’", travestier af
Kalevala-episoder, i „Cajus" tal mot krypto fennomanin och
den storvulna hänförelsen i skaldebrodem E. O. S:s
nu förgätna improvisationer till den primitiva finska
rasens försvar. Och nu gick allt detta igen här
stort, bländande, skimrande i ordvågor, i
talperioder, distinkta och harmoniska, gick igen med stödet
af en berömd diplomats, själfva franska ministerns
auktoritet, — jag var fångad snart sagdt på förhand.
Och när han talade om landsprästen i Bretagne, som
icke ville tala franska, trodde jag mig vara hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
