Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
än må blifva, skola dock besanna de ord en
varmhjärtad och storttänkande kvinna — som skänkt
honom styrkan af sin tro och stödet af sin vänskap
— uttalat om honom: „okänd, misskänd lemnar
han för alltid Sverige och republikens tjänst, men
den dag skall komma då världen tvingas att erkänna,
att den i grefve Gobineau ägt en tänkare af rang,
en nydanare i idéernas värld". Tack vare Richard
Wagner, tyckes den tiden nu ha kommit. I den
tyska litterära världen åtnjuter han numera mycken
estime, i Italien förbereder man en upplaga af hans
skrifter, hans namn och hans hypotes äro alltmera
kända.
Dock innan vi gå att tala om Gobineaus stora
vetenskapliga verk „Essai sur 1’inégalité des races
humaines" och hans yttranden om den finska rasen,
böra vi lämna några uppgifter om mannen.
Uppgifterna om hans tidigaste öden, hans födelsedag,
ja till och med namn äro omstridda, han uppges
vara född i Bordeaux den 14 juli 1816. Så är ej
fallet. Han är född i Ville d’Avray i lie de France,
i hjärtat af Frankrike, den 16 juli 1816. Hans namn
var Joseph Arthur. Son till en kapten vid det
kungliga gardet, adjutant hos Ludvig XVIII:s broder grefven
af Artois och en Jeanne de Gerey var han den sista af
sin ätt. Åt riksantikvarien H. Hildebrand sade han:
„Ni kallar Er svensk, skandinav, men månne med
rätta; jag däremot är af skandinavisk börd: den sista
medlemmen af ynglingaätten, stammar jag direkt från
Odin." Åt mig sade han: „När jag en sommarnatt
1872, ljus så att allt tycktes bada i klarhet utan
skuggor, kom till detta land, då kände jag i min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
