- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
65

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

jag var just färdig att föreslå min markis att släppa
hela historien och låtsas som om vi gjort visiten,
då jag, till min innerliga glädje, ser den svenske
bokhandlaren herr Nilsson från Rue Rivoli med en
fröken D. åka vägen fram till Viardots villa.

Jag kände bägge två, jag otacksamme, och släppte
min markis och klef upp i Nilssons ekipage.
Markisen, jag och grefvinnans kusk, alla funno denna
lösning utmärkt, .... och — här behöfver jag icke
längre memorera, jag kan afskrifva och transskribera
ett bref till min fader om detta besök — ty jag kom
till Turgenieff i alla fall — ett besök, som ännu i dag
som är för mig har ett visst aktualitetens intresse.

Herr Nilsson och fröken D. (Detta D. i brefvet
kan ånge fröken Dons, eller en italienska D. . . . .
båda sångerskor, den ena elev hos madame
Viar-dot den andra hos madame Artot, jag har
nemligen glömt hvilken af damerna, som var med) togo
mig nu om hand. Nilsson, en älskvärd, men
mycket sjuklig och nervös person, var i dag mera nervös
än någonsin. Den store Turgenieff hade varit i
hans boklåda, medan han själf var borta, han hade
varit mycket onådig, ja, det hade sagts, till och med
förargad; vid bortgåendet hade han nämt, att han
ville tala med herr Nilsson själf. Då fröken D., en nära
bekant till Nilsson, som sagdt var madames elev
och väl kände den ryktbare skriftställaren, hade
också de denna första vackra majdag gifvit sig af,
„för att söka lejonet i sin kula", som Nilssons ord
föllo sig. Han tog gärna mig med som
åskledare och lämnade mig en hel mängd
tryckut-klipp ur tidningar och tidskrifter och bad mig an-

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free