Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
täten af dessa fältslag, och han målar sina
Napoleons-bilder.
Huru viktig autopsien var för honom som för
alla realister, huru väl han behöfde sina ögons
vittnesbörd, visar knappast något bättre än en parallell
mellan krigsbilderna, dem han sett och dem han i
fantasin uppmålat. Till sin Napoleons-cykel gick han
med stora föresatser och drömmar. Dessa bilder
skulle, som han själf sagt mig, »fullständiga den stora
ryska trilogien i konsten: frihetskrigets år, den ryska
nationalitetstankens vaknande, detta för ryssarna så
heliga år 1812". Tschaikovski hade i sin ouvertyr
i toner tolkat hvad det ryska hjärtat känner vid
tanken på detta år, Tolstoi hade i sitt väldiga
panorama „Krig och fred" målat scener, bilder, minnen
och intryck från denna tid, Wereschtschagin ville i
form och färg ge oss hela denna period med tvenne
centrala punkter, Napoleon och den ryska
folkandan. Hvilken himmelsvid skillnad mellan hvad
Wereschtschagin med sina ögon sett och det som han
endast drömt! Han når icke på långt när sina tvenne
föregångare i känslans djup, i medkänsla, i
konstnärlighet (icke ens Tolstoi, hvars berömda roman
dock är väl formlös i sin inre byggnad). Där
kommer in något af virtuosmanér, han når aldrig den
innersta orsaken till allt det ödesdigra i de bilder han
ger oss.
Stor var hans sorg öfver den köld, den stränga
kritik med hvilken dessa bilder emottogos. Högt
talade han om afund och intriger, i sitt inre gaf han
dock med sig, han förstod hvad det gällde. Då jag
jämte honom besåg dessa Napoleonstaflor och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
