Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
blyertspennan", han stod på kommandobryggan med
skizzboken i hand, när Petropawloffsk omgifven af
eld och lågor sjönk i det gula hafvets böljor,
dragande med sig, uti sin graf amiral Makaroff och
mer än sjuhundra andra tappre män. En
oljemålning „ett krigsråd med general Makaroff på
Petropawloffsk" hans sista tafla drogs med i djupet,
men flöt upp och räddades åt världen.
Jag såg för några år sedan flera af hans
berömda taflor i Moskva i Tretjakoffska galleriet, de
ha gått ett sorgligt öde till mötes, den hvita färgen
har af ett eller annat skäl gulnat. Om man
betänker att i flera af hans taflor, det var just detta hvita
ljus, som tjusade genom finheten i sina skiftningar,
kan man förstå huru ödesdiger för hans konst denna
valörernas förskjutning måste blifva. Uti hans
indiska taflor åter har den gula kadmiumfärgen
svartnat och verkar nu tung och blyaktig. Det vore hårdt
om tidens falaska ohjälpligt skulle lägga sig öfver
dessa för tjugu, trettio år sedan så färgsprudlande
verk af en konstnär oupphunnen i sin art. Till sist
må nämnas det som han sjelf höll starkt uppå, han
gick icke genvägar i konsten, han begagnade aldrig
kameran, han tecknade sina figurer och staffager
direkt efter naturen och detta var hans stolthet, hans
berättigade stolthet. Han tecknade midt under
bataljernas slammer och dån, vid kanonernas åskor
och trummornas hvirflar, vid jämmerrop och
segerjubel, hans nervers styrka svek honom aldrig, men
måhända att dessa nervers, så väl som hans
känslas finhet ledo af denna ohyggliga andliga
forcering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
