- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
143

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

sets bokhållare, häradsdomaren, kyrkoherden,
rörmästaren (kallad ingeniör), som afvägde marken för
vattenledningsrören, en verkmästare från Wiborg, alla
sutto vi vid samma bord. Samtalsspråket vid en
sådan middag kunde vara och var faktiskt ofta nog
finska, svenska, tyska, franska, ryska och engelska
på en gång. De två sistnämnda voro hemmets språk.
Värden själf var den enda af oss, som talade alla
sex språken — och alla utom finskan flytande.

Vid ett tillfälle höll en af gästerna oförmodadt
för alla ett tal för värden på finska. Det gick på
flytande runometer. Efter middagen lämnades
kvädet åt v. Dæhn, som hade alldeles ogement roligt
åt talet och hela episoden; „Här har icke hållits
tal sedan fyratio år tillbaka", sade han skrattande.
Jag fick en afskrift af dikten, men har tyvärr förlagt
den. Dess innehåll var lof och pris öfver
generalens demokratiska tendenser! v. Dæhn var dock den
störste aristokrat, åtminstone den mest oförställde,
jag sett och hört i vårt land. Att han låtit skrifva
in sig i finska församlingen i Wiborg var diktens
A och O. För öfrigt ohöljd fennomani.

Det v. Dæhnska hemmets lyx var (utom det
magnifika, för det mesta vegeterianska köket)
blommor och böcker. I blomsterdekorationen skönjdes
ockå hans egenart, han älskade det japanska sättet
att ordna blommor: „en blomma i hvart rum".
Orangeriet i Sippola stod högt, och de blommor man
såg hos honom voro väl värda att ses.

En mera beläst person än W. v. Dæhn har jag
endast sällan träffat. Alla rum på Sippola voro fyllda

af böcker. Det nyaste i historia, statistik och natio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free