- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
142

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

borgs sjukhus, där det vägde mellan Wiborgs stads
och statsverkets intressen, han helt betänksamt
svarade: „Jag var med om den där middagen och
lofvade att, så vidt på mig berodde, stå staden bi; jag
är bunden af mitt löfte."

Efter denna middag ansåg han sig böra göra
visit hos samtliga af värdarne, bland dem några
personer af mycket medioker lefnadsställning. Dessa
visiter voro för honom en formlig plåga. Han kom
in, mumlade några banala fraser, skrufvade sig på
stolen ett par minuter och gick tigande och
rodnande sin väg.

Det v. Dæhnska hemmet på Sippola minnes jag
sen mer än trettio år. Det var ett spartanskt hem.
Lyxen trifdes där ej. Inga gardiner funnos för
fönstren, inga mattor, inga konstverk. När W. v. Dæhn
öfvertog sitt fädernehem, satte han stil på denna
enkelhet. Skinande hvitt, blankt och fint blef det, i
sitt slag nästan raffineradt. Möblerna i masur och
mahogny i enklaste empire stodo på gammaldags
sätt, sparsamt och i rader längs väggarna.
Fortfarande inga gardiner, inga mattor. leke ett grand af
den nytyska barocken förmärktes i hela huset. Det
var rent af välgörande för ögat. Kartor, blommor
och goda kopparstick voro rummens enda prydnad. I
denna omgifning blef människan allt, husgeråden intet.

Oaktadt den prägel af enkel förnämhet, som
hvilade öfver det hela, har den, som tecknar dessa
rader, knappast varit med i ett mer demokratiskt
sällskap än hos denne ministerstatssekreterare, gift
med en furstinna af Ruriks gamla ätt, hvars dotter
var hoffröken och hvars son var marinofficer. God-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free