Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Jag tog papperet. Det var en afskrift, med
fruntimmersstil (tycktes det mig), af Runebergs „
Sveaborg".
„Men jag skall svara den lumpna, anonyma
smädeskrifvaren. Se här", och han gaf mig ett
halfark, på hvilket med hans stora bokstäfver stod
skrifvet ett mycket nervöst svar, af honom själf rättadt
och korrigeradt på mer än ett ställe.
„Ja, men generalen känner ju ej hvem som
sändt detta papper."
„Jag skall svara i tidningarna, i Nya Pressen,
en gång skall jag ock bli tidningsmagister."
Nu läste jag hans svar med uppmärksamhet.
„Ja, det här blir ett skönt spektakel, om generalen
skickar in sin skrift."
„Det gör jag ta mig . . . men det skall jag
säga Er, så illa förberedda, som de ha sina
saker där hemma, går allt åt fanders. Glöm inte, att
man inte skall kasta ut barnet med badvattnet,
något måste ges, måste ges. Men hvad och huru
mycket, det är en sak som jag inte tillåter någon
döma mig för, förrän jag ligger tre alnar under
jorden och legat där så länge att intet finnes af mig;
då först må man komma med domen. För öfrigt,
ju mera de skrifva och skymfa mig, dess starkare
blir min ställning, dess större den nytta jag kan
göra på min post."
Jag yttrade något om att större pressfrihet och
offentlig yttranderätt skulle skydda den enskilde mot
nidskrifvare och smädare.
Han blef het och sade: »Arkitekten kan ju
begära stjärnorna från himmeln eller något annat dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
