- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
161

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

blänkande glansdagrar och det dallrande ljuset, allt
gaf ett så starkt konstnärligt intryck, att jagt. o. m.
innan jag hälsat sade, „ så där skall generalen målas
af en dag, i just den belysningen och i den
uniformen". Min anmärkning upptogs af honom som
den var menad, vänligt.

-— Hm! den saken får ni tala om med fru Nina,
säger han leende, men en finsk målare skall det
vara i sådant fall. Samma dag skref jag ett bref till
universitetsrektorn Th. Rein, där jag sade att vi
hade en konstnär så betydande som A. Edelfelt,
en ministerstatssekreterare så ståtlig, så plikttrogen
som v. Dæhn. Universitetet borde vara betänkt på
att bekosta ett vackert porträtt, ty just nu kunde af
ofvannämnda orsaker ett vackert porträtt göras. Rein
tog min invit ad notam. Dess värre blef v. Dæhns
porträtt icke måladt medan han var i sin makts
dagar, han målades i Paris när han var en störtad
man bruten af sjukdom, af olyckorna, förtviflad öfver
det steg han tagit att sälja Sippola, och till hvilket
steg han tvungits af hela sitt lifs riktning, sitt
giftermål, sin familjs stora behof, kort och godt —
som han själf sade af sitt lifs tragedi — „när
Sippola är såldt, då är allt slut för mig, jag hör åter
till de rotlösa familjerna, och . ..." I Edelfelts porträtt
finner jag något af detta senare, ingenting af den
stora, kloka ledaren som han dock var.

v. Dæhn hade mycket sinne för konst — till hans
stora glädje tecknade hans yngre son på ett sätt
som mången fackman, konstnär icke gör. Engång
foro hans hustru, han och jag till Wasili Ostroff, där
Edelfelt då hade sin atelier och målade på kejsar-

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free