Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
specialitet. Han jagade detta likasom alla
päls-bärande djur endast om vintern, och för att icke
skada det dyrbara skinnet, sköt han icke lon, han
tröttade ut djuret genom att förfölja det på skidor
och gaf, när lon omsider stupat, det dödande slaget
med skidstafven. Wornanen sade sig ha dödat
omkring 400 lodjur. Pälsverkets värde var enligt
min mening ringa, i medeltal fick han omkring
tjugo mark, således 8000 mark under en jaktperiod
af fyratio år. Tavastland och Savolaks kände han
väl, här jagade han, utom lo, räfven och förföljde
ekorren på dess vandringar längs granskogarna på
Salpausselkäs sluttningar mot norr och söder.
Storjakten var och blef dock den på björn. Stridens
eggelse och farans njutning gaf den sitt behag,
frånsedt att den slog sig till penningar. En ringad
björn var värd flere hundra mark.
En gång i mitt lif har jag varit på björnjakt,
och detta just med Ignoi Wornanen. Se här ett
litet utdrag ur min bok „Hemma", där jag beskrifvit
jakten, ehuru deltagarenas namn af mig förändrats.
–Nu gäller det för jägaren att i närheten af
bytet välja en bra plats uppe i ett träd, samt att
därpå tyst och ljudlös invänta illgärningsmannen.
Det minsta buller jagar björnen ovillkorligen på
flykten.
När vi närmat oss platsen för björnens mandat,
började Wornanen att med största varsamhet, under
ständigt iakttagande af vindens riktning, lofvera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
