Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Georg v. Rosen— kände sig ytterst chockerad
öfver Schliemanns nygrekiska, som han fann
opassande. Om sina studier i gammalgrekiska säger
Schliemann i en själfbiografi: „Medan jag, oafsedt
otaliga viktiga affärsföretag, på två år lärde mig
att tala och skrifva gammalgrekiska som ett
lefvande språk, har jag funnit studenter ja specialister
i grekiska, docenter och professorer, som endast
med möda kunnat finna ord på detta språk för
sina tankar. Jag skrifver det flytande, talar det
utan svårighet i hvad sak och ämne som helst,
och är förtrogen med alla grammatikens regler, om
jag också icke vet huru de lyda."
Ett faktum är att han talade och skref sex
af Europas förnämsta språk och kom till rätta
med ytterligare ett dussin af asiatiskt och europeiskt
ursprung. Detta gaf honom rätt att kritisera vår
moderna språkundervisning, och han begagnade sig
af den rätten med skärpa och humor. Så vidt jag
uppfattade honom, var grundtemat i hans metod:
„ Först skall man tala ett språk, sedan skall man
lära dess grammatik; ett språk skall höras förrän
det ses." I Amerika hade han sett svenska
arbetare, som på tre månader lärde sig engelska för
sitt lifs behof och som efter ett år redde sig väl
på detta språk, medan otaliga elever i lärda skolor,
hemmastadda i alla den engelska grammatikens
regler, på fem, ja åtta år icke lärt sig så mycket som
behöfdes för att besvara de enklaste frågor i det
dagliga lifvet, om de också kunde behjälpligt på
Grefve v. Rosens mor var grekinna, Rhangabé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
