Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
vetenskapsmän? Medan ett språk är och förblir
ett medel för tusenden, men ett mål för tio,
undervisas de tusende söm de tio. Schliemann påstod
att han, följande sin egen metod, efter tre månaders
grekiska studier förstod Homeros, och efter två år
talade han dennes språk. Under dessa år hade
han af grammatiken lärt sig blott deklinationerna,
de regelbundna och de oregelbundna verben. Ett
språk kunde inläras, det höll han starkt på, inom
loppet af ett år, och praktiken visade att hans teori
var riktig, då det gällde honom själf, och i de
flesta fall då det gällde emigranter t. o. m. på en
jämförelsevis låg bildningsgrad.
Allt detta torde emellertid hafva full
tillämplighet blott på en undantagsbegåfning som
Schlie-manns, hvarförutom — och det erkände Schliemann
själf — hans metod knappast kan genomföras i
en modern skola med 40—60 elever per klass.
Därtill fordrade metoden, för att drifvas med
framgång, att man sysselsatte sig med ett enda språk
i gången och i en följd under månader, och icke,
som i vår tids skolor, några veckotimmar, med
långa ferier och samtidigt studium af tre à fyra
andra språk.
Schliemanns lefnadslopp var egendomligt, och
själf tycktes han vara den, som mest förvånade sig
öfver kurvornas djup och höjd. Detta var också
orsaken till att han i denna fråga var så ytterst
meddelsam. Kontrasten mellan hans ungdoms armod
och hans ålderdoms lysande ekonomiska ställning,
det sätt på hvilket han blifvit tillhutad
(„zuge-schnautzt") i sin ungdom och nu på äldre dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
