Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
farlig operation. Vid middagsbordet blef det tal
om den sjuke. Den ena sade att han var döende,
den andra bestred det, tilläggande att om han
endast kunde föra lämplig vegetariansk diet det
värsta vore öfver. Grefvinnan vände sig till en
af gästerna med samma namn: „Ni herr — — kan
säga oss, huru det är med honom". „Jag", svarade
den tillfrågade fundersamt, „jag har icke ens hört
att han är sjuk".
Den stora fruktskålen stod halftömd på bordet,
grefvinnan kallade på en betjänt, svepte själf en
servett kring skålen och sände den till sjukhuset,
med en vänlig hälsning till den för henne
obekante sjuke och en förfrågan till läkaren, huru han
mådde.
Skulle läsaren anse, att denna välgörenhet väl
tydligt lät den högra handen veta, hvad den vänstra
gjort, skulle jag kunna förtälja om hjälp, som
kommit behöfvande till godo, en hjälp, hvars urkälla
först månader, ja år efteråt kunnat uppdagas;
den kom från grefvinnan. Af alla Finlands
generalguvernörskors är hennes namn det enda, som
för alla tider bundits vid en välgörenhetsfond, en
fond som än i dag i sin mån lindrar nöd och
betryck i vår goda hufvudstad. Med andra ord, hon
drefs icke blott af „materialprincipen" till
barmhärtighet, hon hade ett varmt och känsligt hjärta.
Grefve Adlerberg synes ha kommit till vårt
land med en väl pompös uppfattning om sin och
sin höga herres makt och härlighet. Det var mera
än det demokratiska sinnet och det hos oss
nyväckta nationella medvetandet kunde tåla vid. De
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
