Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
gen och var glad om någon begärde en portion
till. Det gamla hederliga halsterjärnet, som grefven
för en kostnad af . ett par tusen mark hade
återinfört i huset, gaf utomordentliga resultat, men Gud
skall veta att Wennerberg har rätt. Till middagen
var man alltid i stor parad, likasom man gick till
bordet nästan sagdt i ceremonimarsch. Adjutanterna
plägade säga: „Man äter med andakt i det här huset".
Tog någon en nypa salt, följde tolf par ögon
med i oro för att ett korn af den ödesdigra
kryddan skulle spillas på duken. *) Under en middag
hände den otroliga olyckan, att tre ljus i en
kandelaber uti en fönsterfördjupning lämnats brinnande
^— det blef sedermera utrönt att det skett af
elakhet — det var ett mycket ondt varsel. Med mera
ro tog hans grefliga nåde det, att en olycklig betjänt
råkade från ett vickande fat spilla sås på grefvens
egen lysande vänster-epålett, ty den malheuren fanns
ej i de små och stora vidskepelsernas codex, den
hade ingen förutsett. Middagens största behag och
prydnad var grefvinnan själf, en skönhet med
kunglig air och därtill, när hon så ville, ett stycke
verkligt lefvande, varmhjärtad människa i ordets stora
bemärkelse. Vid middagen var jag i tillfälle att
berätta en liten episod, som jag upplefvat året
förut, vid tiden för det stora nordiska studentmötet
1875 i Upsala, i hvilket de finska studenterna
erhållit rätt att för första gången deltaga.
Uti grefvens „Voyage en Orient" läses på sidan 154):
„Vår dragoman visade en naivitet som var outhärdlig, han
stjälpte omkull saltkaret på middagsbordet."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
