- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Andra delen /
136

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

Vid denna tid befann jag mig i de hundra
tornens stad Pavia. I konviktskollegiet Ghislegieri
hade jag gjort bekantskap med ett par ovanligt
upplysta unga universitetstjänstemän och blef af dem
inbjuden till en improviserad studentfest. —
Ryktet om de nordiska universitetens brödrafest hade
trängt hit ned, och den ena af mina nyförvärvade
vänner proponerade en skål för universitetet i
Helsingfors. I talet lät han ali sin visdom om
norden flöda, nämnde dess stora ledande andar,
Gus-tavus Adolfus, Carl dodeci, Berzelius, Linné och
il conte di Adlerberg. — Denna lilla episod roade
och smickrade vår värd i hög grad, och med
synbar tillfredsställelse sade han, „att man länge tvekat
i Petersburg om tillåtelsen skulle ges eller ej för
de finska studenterna, men att han, grefve Adlerberg,
försäkrat, att studenterna nog skulle visa sig lojala,
och han hade haft och fått rätt". — Här må
tilläggas hvad jag icke nämnde vid middagen, att, när
jag frågade min italienska vältalare, huru i Herrans
namn han hittat på namnet grefve Adlerberg, svarade
han: „Bland anmälda resande4’. — Il guvernatore
generale di Finlandia hade vid denna tid rest via
Milano och Pavia till eller från Rivieran, och den
lärde tog namnet likasom mannen till godo i sin
lilla retoriskt praktfulla utläggning.

Efter middagen såg grefven genom min portfölj,
och det beslöts att jag, när jag kom åter till
landet, skulle ge honom lektioner i målning. På min
höfliga förfrågan hvem och hvad som förskaffat
mig nöjet och äran af en inbjudning till hans hus,
fick jag svaret: »Tvenne edra vänner i Stockholm".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:25:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free