Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265.
skollokalen, gjorde att det var han, som likt
majestätet frågade, man hade endast att svara. Att
diskutera lämpligheten af undervisningens program,
olika stilars företräde eller olikheter i åsikter, att
taga sina personliga anlag till tals var en sak, som
aldrig kunde komma i fråga.
Innan jag slutar detta kapitel om Scholander
såsom lärare, måste jag belysa en fråga, som är
eller snart nog kommer att bli aktuell hos oss, om
icke hela vår arkitekturafdelning vid Polytekniska
institutet skall gå under; den gäller hvad vi då
kallade »ensidigheten i hans undervisning". Scholander
tillät ej i allmänhet sina elever att studera annat än
grekisk, romersk och renässans-stil, en sak som dessa
icke alltid voro belåtna med. Se här, i korthet
sammanfattade, hans åsikter i denna fråga, åsikter, som
delgifvits mig under flere olika samtal med honom,
sedan jag lämnat akademin.
Studietiden i arkitektur vid akademin var endast
fyra år. „Denna tid är så kort, att man hellre än
att flyktigt smaka på alla konstens läckerheter måste
vara betänkt på att äta sig grundligt mätt af en
närande rätt. Det är, gå på djupet med en enda
stil, och denna bör vara renässansen, ty romanisk
stil är oss för antidiluviansk och gotiken blef aldrig
fullt hemmastadd hos oss i norden. Äfven dessa
stilars bästa minnesmärken i vårt land äro i
jämförelse med hvad utlandet har att bjuda på svaga
och jämförda med svensk renässanskonst stå de sig
slätt nog. Sedan Vasatiden ha vi byggt i
renässans och man vågar säga åt densamma gifvit en
viss svensk prägel. När jag därför för tidens knapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
