Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Jag skulle icke här nämna denna i det hela
obetydliga episod, om icke det egendomliga
skulle ha inträffat, att det som förde oss
samman i unga år var konst- och kulturhistorien.
Lifvets största intressen för oss var denna, om
vi ock då stodo på något olika plan.
Ännu en gång skulle vi sammanträffa på
konst- och kulturhistorisk grund, innan Edelfelts
lefnadsbana var bestämd. Det var i Åbo
sommaren 1871, då vi oväntadt möttes, jag vill
minnas hos grefve Carl Armfelt. Jag kom från
Stockholm, där jag vunnit inträde vid akademin,
och Edelfelt tecknade någonstädes i Åbo omnejd
för fornminnesföreningens räkning. Han hade,
vill jag minnas, rest in till Åbo för några
uppköp. Vi voro några timmar tillsammans, han
var öfverlycklig och nöjd med arbetet som
fornminnesföreningens tecknare.
Om det, som E. Nervänder säger, var en
„ fördel för föreningen * att få Edelfelt fästad vid
expeditionen, var det förvisso en fördel för den
unga tecknaren. Han fick besöka Egentliga
Finland, vårt lands egentliga kulturort, fick se denna
nejd i sommarens hela prakt. Från socken till
socken, från ö till ö, från kyrka till kyrka drog
expeditionen fram längs Finlands sydkust,
letande, undersökande och aftecknande allt, som bar
vittne om att detta land dock en gång i tiden
berörts af konstens heliga anda. Edelfelt fick
så att säga känna denna urgamla finska kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
