Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Nästa gång vi möttes var i hans hem. Han
bodde då vid Kaserngatan, Jag umgicks vid
denna tid flitigt med min studentkamrat Fredrik
Aminoff. I det Aminoffska huset lefde de
gustavianska traditionerna i friskt minne. Fredrik
Aminoff var ju presumtiv arfvinge till Rilax
fidei-komiss. En gång blef det tal om att Albert
Edelfelts föräldrar ägde ett häfte karikatyrer och
andra teckningar af Augustin Ehrensvärd. Jag,
som vid denna tid med förtjusning studerade
Schinkel-Bergmans minnen, uttalade min önskan
att få se dessa teckningar. Aminoff sände genast
sin yngre broder för att låna det dyrbara häftet
till mitt godhetsfulla påseende. Denne återvände
om en stund med den hälsningen, att häftet icke
lånades ut, men om jag ville komma upp dagen
därpå, som var helg, skulle Edelfelt själf visa
arbetet åt mig. Jag gjorde så.
Det var sjukt, dystert, sorgligt i hans hem
vid denna tid. Fadern hade dött några månader
förut (1869, 5 mars), hans syster var sjuk. Man
gick på tå och talade med låg röst, allt i bjärt
motsats till naturen därute, där solen gassade,
gardet spelade och öfvade sig i musik och
exercis ute på torget. Edelfelt visade själf för mig
det intressanta arbetet, hvilket gaf anledning till
ett samtal om den gustavianska perioden, dess
konst och poesi. Till min stora glädje fann jag,
att vi stodo på samma botten: „den tidén var
oss kär".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
