Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Den äkta konstnären kan icke vara nog lokal,
nog starkt genomsyrad af sin hembygds själ.
Rafael blef urbinare, Dante och Michael Angelo
florentinare, Tegnér och Geijer buro
Värmlands-bilderna djupast i sin själs inre, likasom Bellman
Stockholms, Topelius Österbottens, så länge de
lefde. I vårt land var en klassisolering vid denna
tid desto mera att befara, som det finska språket
i stora delar af Nylands län var ett främmande
språk och i landets hufvudstad talades endast
af den tjänande klassen. Expeditionen var för
Edelfelts vidkommande således icke blott ur
konstnärlig utan äfven ur språklig och allmänt
medborgerlig synpunkt uppfostrande och
väckande, och det till så väsentlig grad, att den
lämnat bestämda spår i gången af hela hans
utveckling och hans konstnärskap.
Om jag i minnet försöker att göra mig en
totalbild af Edelfelt, sådan han tedde sig för
mig under pojk- och ynglingaåren, skulle jag
säga, att han var en fet, frodig gosse, som,
ständigt omgifven af kvinnor och omhuldad af dem,
själf fått ett visst kvinligt drag öfver sig. Han
var höflig, undfallande, mjuk; nästan en
„mam-mas gosse". Å andra sidan har jag ett alldeles
bestämdt minne af att han var ovanligt
kunskapsrik, särskildt var han inkommen i den svenska
och den nordiska konstens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
