Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Dock, tidén var icke gjord för slika historiska
idyller. Men när Per Brahecykeln var färdig,
då tog han än en gång fram ekissen till
Auroraförbundet. Så frestande det än var .... men
han hade så mycket annat att tänka på, så många
porträtt, som väntade på hans pensel, särskildt
ett som plågade honom ofta. „Det tar lifvet af
mig", sade han. Och han dog, innan det ens
blef påbörjadt.
Jag har sett Edelfelt i nederlagets likasom
i triumfens timmar. Man måste säga, att han
egentligen icke var skapad för motgångar, men
detta gäller blott motgångar, som rörde hans
konst. Motgång, sorger, nederlag af andra slag
har jag sett honom bära som en man, men gällde
det hans konst, ja, då var han utom sig och
oresonlig. Motgången tycktes rent af bryta, icke
böja honom. Konsten var hans etik, det var
den moraliska grund han stod på. Att släppa
ifrån sig ett arbete, där han, enligt egen åsikt,
icke gjort sitt bästa — faktiskt sitt bästa — var
hos honom synd mot den heliga anden. Han
öfversåg med mycket, som världen kallar
omoraliskt — kanske för mycket — men i fråga om
konsten var han orubblig.
Se här en episod från nederlagets dagar.
Min recit synes mången läsare kanske för lång,
men jag måste ställa den i den miljö
verkligheten och minnena gifvit den. Våren i södern
är endast en episod, som man knappast märker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
