Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
vetet blef skådespelare inför sig själf och åhöraren.
Han, som talade så bra, kände språket i grund,
blef vid sådana tillfällen rusad af sina känslor,
de stora, vackra orden kommo fram utan att sökas,
han bar inom sig alla betingelser för att bli en
storstilad skådespelare *) Smärtan var äkta, orden
voro sanna, men han förde känslorna och orden och
de förde honom längre än naturligt var. Men
det var bäst att låta honom brusa ut, ty där fanns
för hans skönhetsmättade själ alltid en gräns;
långt innan han nådde det burleska eller löjliga,
tog han sig samman. Under hans rasande
anlopp mot sig själf och konsten kom jag i
svettning, steg upp, kände mig frisk, gjorde min
toilette och sade:
„Har du ätit middag?" Nej, det hade han
ej. Han hade ingen aptit i världen. Han ville
genast resa i väg, skämdes för sina vänner i
i Sverige. Hans nederlag var för stort. Jag
fick honom i alla fall med, såg till att han åt
ordentligt, tröstade honom, talade med honom,
protesterade mot hans hårda omdöme om det
konstverk han skapat. Den gången var det mig
svårt, ty Kröyers tafla var gudomlig.
* *
I mars 1895 var jag kallad till Sippola för
*) En af världens stora sceniska konstnärer sade åt
honom: Kom till mig på ett halft år, och herr Edelfelt är
färdig att debutera i hvilken roll som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
