Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
„Hvad f-n hade arkitekten där att göra," blef
hans svar, och han gick ut förargad.
Emellertid gick saken sin gilla gång. Jag
fick i uppdrag att underrätta Edelfelt om
utgången af frågan och gjorde det per telegram samma
dag. Nu var det för mig en hederssak, att
Edelfelt också höll sitt ord, att han icke för
tillstötande svårigheter, det låga priset etc., drog sig
tillbaka. Jag telegraferade till honom om saken
ett par gånger ännu under terminens lopp, var
nere och mötte honom, när han ändtligen kom,
och tog ett heligt löfte af honom, att han efter
allt det besvär jag haft icke skulle svika mig.
Och detta löfte behöfdes nog, ty saken blef
pröfvande och tung för Edelfelt. När han hört
alla de mått och steg som gjorts i saken, lofvade
han mig, „att eftersom du tagit honom i båten, i
min båt, så skall jag föra besagde herre i land,
i ditt land".
Det första, som Edelfelt nu hade att göra,
var visiter hos senatorerna Tudeer och Eneberg*
Han gick upp till Tudeer beredd på det värsta,
men kom om ett par timmar alldeles förtjust
upp till mig på byggnadsstyrelsen. Tudeer hade
varit utomordentligt förbindlig mot honom. Allt
var som oljadt, inga obehag, inga motigheter
funnos till. Ja, Tudeer lofvade själf föra Edelfelt
till de kejserliga stallarna (han var ju
hofstallmästare) och själf välja en häst lämplig till
modell. Jag var totalt stukad. Men jag lärde mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
