Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
att ha afslutat sitt arbete, skulle gå med sin
studie, träffade han ryttmästaren baron Erik v.
Willebrand, som kastar en hastig blick på eskissen
och säger: „Inte är det Bogatyrs framben det
där, det är ju Bajazets du målat". Så var fallet.
Edelfelt hade fått oriktig modell.
„Du kan tänka dig, huru jag skall stå mig
inför slika kritiker", sade Edelfelt till mig. „Det
finns inte en kontur, inte en muskel, som de
icke studerat. Långt ute på fältet, innan man
ser färgen på en ryttares häst, känna de igen
den på — gången. Det är förskräckligt, det här.
Jag vågar ej åtaga mig beställningen."
I det stora hästporträttet ville jag ha, som
man säger, „mitt finger med". Jag har alltid varit
hästfennoman, har icke glömt mr Heaths ord
om „den finska bakgrunden", jag ville också ha
en finsk häst i taflan, och icke en fullblodsarab.
Jag föreslog därför, att Edelfelt skulle ge ett
hästporträtt i den genre som Börjesons
förträffliga svenska häst i ryttarstatyn Sten Sture.
Jag nämnde äfven, att jag hos befälhafvaren
för finska militären, baron Georg Ramsay,
utverkat order till chefen för dragonerna att allt
hästmaterial Edelfelt önskade begagna ställdes
till hans förfogande. Med anledning af
ofvanstående beslöto vi sammanträffa i Willmanstrand,
där jag hade byggnadsarbeten att öfvervaka. Vi
voro i trenne dagar i den lilla idylliska staden, vi
bodde i den kejserliga villans flygelbyggnad, vand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
