Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
på att v. Dæhns ord fallit sig något annorlunda,
tanken var nog densamma, men orden starkare och
mera pregnanta, ty också för Palmén hade
Edelfelt upprepat dem. Han tillrådde mig nu att
begära yttrandet skriftligt af Edelfelt. Jag gjorde
det och skref ännu samma dag till honom, han
var då i Paris, men erhöll intet svar. När jag
senare muntligen begärde, att han skulle
nedskrifva orden, svarade han, att han skrifvit ett
sex sidor långt bref till mig om seancerna hos
v. Dæhn för att biläggas mina anteckningar.
Det brefvet har jag aldrig fått, det är att märka,
att brefvet var skrifvet under de bobrikoffska
breftjufveriernas tid. Yttrandet blef dess värre
aldrig ånyo nedskrifvet af honom.
Jag återvänder till frågan om kejsarens
porträtt och Edelfelts Petersburgsvistelse. Under
denna tid erhöll han flere beställningar, som
sedan kommo till utförande, jag nämner fru
Tscherp-Spiridovitsch, en förtjusande brunett med
en näpen uppnäsa och klara lefnadslustiga ögon.
Af mina bekanta skulle han måla den
genomoriginella, sedan så djupt olyckliga
konsthistorikern N. Sobko*, men däraf vardt intet.
*) En gång på nittiotalet (1896?) sökte jag Sobko i
hans mottagningsrum på muséet, men hejdades af en
högtidlig och högställd militär, H. M. kejsaren var hos Sobko.
Om en stund kom kejsaren ut, skakade hand med Sobko
och talade ytterst amicalt och familjärt med denne, som stod
i dörren till rummet och såg fryntlig och lugn ut. Förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
