Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144’
pande synpunkt. Han är och blef aldrig
skolbildande, om jag undantager några kvinnliga
konstnärinnor som, utgångna ur ungefär likartade
hem och samma skola, stundom påverkades af
honom. I djupare mening saknade han
originalitet likasom alla lätt påverkade andar. Han
var stor i kopulation med en starkare ande
än han själf, en ande, som gaf tanken, idén,
hvilken han sedan iklädde form och färg.
Hans skaparelust väcktes — utom af hans
egen personliga — af en Runeberg (v.
Schwe-rins död, Landshöfdingen, Veteranen, Oihonnas
tre friare, en af de yppersta kompositioner och
inom ramen af Runebergs diktning det
originellaste Edelfelt någonsin skapat); en Snoilsky, ur
raden af denna ståtliga skalds dikter utgår ett
af Edelfelts mest uppburna verk „Sorg"; en
Rydberg, hvars Maria i Rosengård hör till Edelfelts
varmast kända bilder; en Horatius, hvars
världsvishet och epikureiska lifsåskådning sammanfaller
med den gustavianska tidens och därigenom är
befryndad med Edelfelts eget temperament. Också
till hans, enligt min mening, finaste och mest
bärande historiemålning, utkastet till
Auroraförbundet, är idén — som ren idé — icke hans, den
ingick i täflingsprogrammet.
Edelfelt förstod att med ämnets intresse,
hvar han sedan lånade det: Runeberg, Snoilsky,
Rydberg, Horatius (motvilligt hos Z. T.), med
detta ämne intresseradt, i en poäng såväl funnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
